16 nov. 2009

Den Individuella UtvecklingsPlanen - IUP

Hu, jag gillade verkligen inte den tiden på året då vi skulle sätta oss med IUP. Vår IUP fokuserade då på i vilka situationer/moment som barnet behövde stöd. Jag och många med mig uppfattade IUP:n som en felsökningsmall. Vi hade svårt att förankra den i verksamheten och med vår barnsyn samt tyckte att den fokuserade på barnet utan omständigheter och sammanhang. Vidare valde hela stadsdelen att utveckla IUP:n, något som alla pedagoger på vår förskola applåderade. Jag och en kollega prövade en IUP-mall från Biskopsgården och deltog i en liten pilotstudie bland pedagogerna i stadsdelen. Vi fick mycket bra tankar från denna och mycket bra respons från föräldrar. Nu hänger vår IUP ihop med vårt arbete och är inte en del vid sidan om. Så som vi arbetar med IUP:n idag är på samma sätt som vi arbetar med våra projektarbeten vid vår reflektionstid.

De största förändringarna är att IUP:n nu lägger fokus på barnet I verksamheten. Frågorna är konkreta och driver barnets utveckling framåt I verksamheten. Hur påverkar verksamheten barnet ? Frågorna är som följer.

Beskriv , berätta och VISA med stöd från dokumentation vad barnet gör och är intresserad av just nu.
Här plockar vi alltså fram dokumentation, bilder, film, ljud som visar de intressen som vi ser hos barnet. Vi tittar på situationer där barnet är kreativt, förundrat, där barnet hittar sin plats och har möjlighet att leva ut.

Beskriv och diskutera hur ovanstående kan fördjupas, utmanas och utvecklas.
Vidare tittar vi på hur vi skulle kunna utveckla dessa situationer och utmaningar för barnet. Vad skulle vi önska att barnet fick möta, vad skulle vi vilja kunna erbjuda och utmana barnet i. Hur får detta barn möjlighet att växa ?

Utifrån ovanstående, konkreta förändringar för verksamheten.
Så vidare till hur vi förändrar verksamheten för att barnet skall hitta dessa möjligheter. Vad kan vi konkret erbjuda barnet, vilka situationer kan vi inbjuda till ? Vad behöver barnet för material, tid, situation, grupp m.m.

IUP-arbetet är nu en del som hela tiden är levande i vår verksamhet, precis så som det ska vara :)

Vad har ni för tankar kring IUP? Hur upplever ni arbetet med IUP:n? Vad gör IUP:n för er verksamhet?

12 nov. 2009

Hur levandegör du värdegrunden i verksamheten?

Jag vill veta hur du/ni gör i er verksamhet. Hur håller ni diskussionen och handligen vid liv?

11 nov. 2009

mammaledig

Har inte varit så aktiv här på bloggen på ett tag. Har haft mycket att skriva om och ska försöka ta igen en del nu när jag gått hem fyra veckor innan vår lill* bebis kommer. Mycket har hänt. Jag ska skriva om besök av pedagoger från Italien och Holland och Norge, mina tankar som torgpedagog, vår påbörjade utveckling av utetorget, våra utvecklingsförstärkare, den nya utofrmingen av IUP:n m.m.....

Har mycket tankar att processa nu , du följer väl med?

Värdegrunden stannar lätt vid ord...

"DRÖMMAREN sa...
Tänker du på pedagogerna förhållningssätt mot barnen som helhet då också, som i tex konfliktsituationer, vid maten. Det tänker jag är det svåraste. Ofta upplever jag att man seperar dessa saker. Man möblerar så det tilltalar och ser mer demokratiskt ut och sedan bemöter man barnen utan en tanke på värdegrunden, barnen bemöts som om de har en lägre status. Tex man talar över huvudet på barnen, man tilltalar dem inte alltid med respekt och man värderar deras handlingar utan att veta vad någon tänkt och är inte genuint nyfiken utan kanske snarare mer förmanande.

Har du några tankar kring detta, skulle vara så spännande! "


På vår förskola har det länge talats om värdegrund....och det är just det vi gör...vi pratar och pratar. Ord som tillit, respekt för barnet, demokrati m.m. dryftas ofta men hur omsätter man det i handlig? Precis som Drömmaren sa så anser jag också att det dagliga bemötandet, blicken som säger att du lyssnar på barnets önskan, kroppen som visar att du finns där för barnet, tilliten du visar när du ger barnet möjligheter att styra sin egen dag är oerhört viktigt och själva grunden. Att du i varje moment under dagen tänker på hur du levandegör de stora ord som handlar om värdegrunden.

Ta exemplet med vuxna som slevar upp mat på lilla Noras tallrik. Hon är två år och kan inte ta själv, enligt de vuxna. På förskolan skall Nora enligt min mening få lov att välja själv, få lov att prova och få den tid hon behöver. På förskolan är det vi pedagoger som har möjligheten att ge detta till Nora. Vi har möjligheten att stödja henne i hennes val och visa henne att hon klarar saker själv. I varje situation ska vi tänka så och uppmuntra Nora att ta för sig i sitt eget utforskande.

Jag arbetar ju i en förskola som inspirerars och utvecklas med tankarna från Loris Malaguzzi och Lev Vygotskij. Ofta får man höra om missförstånd hos pedagoger som inte arbetar så här och som ibland ser det som ett hot mot den "svenska" modellen. Det talas ofta om hur vi fokuserar enbart på miljö och att det med hjälp av lite låga stolar ska gå att arbeta Reggioinspirerat. Senast i senaste nummret av Tidningen Förskolan tog en pedagog som skrivit en insändare upp detta. Det jag ser är att dessa pedagoger ser bara ytan på en verksamhet som är så otroligt mycket mer genomtänkt. Fråga oss varför vi valt de material vi har, varför miljön ser ut som den gör. Vi har svar för vi tänker på detta varje dag. Det jag vill säga om det är som min rektor sa - Genom RE-s filosofi LEVER vi läroplanen. Ingenting är för oss självklart eller fastlagt. Saker och ting förändras hela tiden och inget kan därför vara likadant.

Det handlar hela tiden om att lyssna. Att lyssna på barnen, se deras handlingar i miljön och ifrågasätta sitt eget handlande. Göra om och göra nytt....Värdegrunden ska vara levande. Den ska andas och omhulda varje handling dagligen i verksamheten.

26 aug. 2009

Värdegrunden i den fysiska miljön?

Vad säger vår miljö om vår barnsyn? Visar den att vi har tillit till barnens förmågor, att vi ser deras behov genom att lyssna på deras tankar och handlingar, att vi vill att de ska kunna välja och vara självständiga, stödja varandra? Vad säger vår fysiska miljö om vår värdegrund?

Det är lätt att prata om värdegrund med hur lätt är det att göra, ända ut i fingerspetsarn?

Det är sånt jag funderar på nu.....

Ny termin, ny miljö att utforska

En ny termin har börjat och vi har flyttat upp en avdelning. Vår grupp med fyraåringar behöver nya utmaningar. Nu delar vi vinge med femårsgruppen och har nya samarbetsmöjligheter framför oss.

Redan före semestern hade jag och mina kollegor ett par dagar att ställa iordning en början till miljö på nya avdelningen. Rummen är fördelade som följer;
i stora rummet finns
-datorn med tillgång till internet (med pedagog) word och paint
-ett stort runt bord med möjlighet till att spela, rita, äta m.m. ,
-ett hörn och matta för rollek (med tema från Luftslottet av Markatta)
-i koppling till mattan finns böcker och cd-spelare,
-en byggyta med tågbanor stora träklossa och duplo,
-en liten rund byggamatta med vilda djur-kapplastavar-stenar och kastanjer,
Lilla rummet
-med en del bygg med svartvitt material-smålego-logiska block och plastmaterial, andra delen en overhead med färgat material-glasstenar-tenstickspinnar-plastmosaik-spetstyg och bubbelplast.
Lilla ateljén
-med möjligheter till torra färger, klister, väv m.m.
Våtateljé
-som ligger mellan 4 och 5års avdelningarna, med lera och våta färger, tapetklister m.m.

Detta är miljön på avdelningen. Vi har dessutom tillgång till torget som har kompleterande miljöer.

Musik/rytmik/dockteater
På stora röda runda mattan finns tillgång till musikinstrument både små som ägg, kastanjetter, marracass, tamburiner och stora piano, gitarr och trummor. Här finns också handdockor.

Rollek
En väl tilltagen rolleksavdelning med kläder-hattar och skor, köksgrejer, mat, dockor, telefoner, kameror och säng. Utanför finns tre stora bord som barnen äter vid på lunch, där finns möjlighet att bygga kojor, duka upp m.m.

Storbygg
Här finns tillgång till stora pusselplattor, brios röda pappaklossar samt stora djur. Ska kompleteras med större kartonger, ev plasthinkar.

Småbygg
Två runda mattor som avdelar. Ena sidan för smådjur, pappkoner, tygbitar och returplastföremål. Andra för storduplo sorterade i färg.

Väven
En rund väv av armeringsnät med tillhörande tygtrasor och garn.

Sagopölen
En rund grön pöl med kuddar i brevid ett stort gammalt skåp fullt med böcker. Här ovanför finns också en cd-spelare.

Borden
På äldrebarnsavdelningarnas sida finns bord med materila utställt, logiska block-hårda och mjuka, en våg med vikter, pussel och spel, smålego, pennor att måla med och papper.

Så ser torget ut än så länge. En början :)
Utemiljön ska utvecklas nu i höst och vi ser fram emot att kunna erbjuda barnen nya möjligheter.

18 juni 2009

bloggtorka

Ja jag tror det har blivit så. Jag gör därför det bästa av situationen och tar sommarlov.

Ha en underbar sommar allihop ! (ses med ny inspiration efter semestern :)

14 maj 2009

tänk OM

Fredrik Svensson; fd rektor i Botkyrka, entreprenör i IT-branschen, officer i Armén."Förnyare av Svenskt Arbetsliv 2004" och "Årets Stockholmare" 2005. Jobbar nu med nätverket Rektorsakademien (www.rektorsakademien.se)..

har tänkt OM...



13 maj 2009

10 maj 2009

Trollet

I helgen har jag varit på studiebesök med förskolan. Vi var i Kalmar och besökte förskolan Trollet. De var mycket spännande och lärorikt och en pusch för oss att veta att vi är påväg i "rätt" riktning. Vi åkte på morognen fredag och kom hem lördag eftermiddag. På fredag kväll blev det middag tillsammans och mycket prat och sen en promenad i natten hem till vandrarhemmet. På lördag förmiddag hade vi tre timmar för att samla våra tankar tillsammans och det var välbehövligt. Nu har vi mycket nya tänkar och en plan för hur vi ska börja med oss hem till förskolan.
En mer utförlig beskrivning kommer :)

Nästa vecka blir det besök av pedagoger från Holland och Italien. Det ska bli spännande, utvecklande och roligt.

6 maj 2009

scenografi och kostym för lärare?

Tänk att utbildningen till teaterpedagog/skådespelare kunde tillföra så mycket till mitt jobb som lärare. Idag testades mina kunskaper för att skapa teaterkuliss av "ingenting". Kunskap om yta, färg och form, rum i rum, balans i "scenbilden" har gett mig många fördelar i mitt läraryrke och blir ännu viktigare när man använder miljön som den tredje pedagogen....
god natt

skapa fantasifull miljö med tyg

Idag var det studiedag. Vi började det hela med en inspirerande föreläsning från universitet om Regnbågen. Vad bra det var och vad nyfiken man blir på att veta mer! Kursen ingår i en 7,5 poängskurs som heter Fysik i vardagen. Förhoppningsvis kan föreläsningarna fortsätta och vi kan ta poängen :)

Efter föreläsningen samlades några av oss för att skriva ner frågor inför studiebesöket på Trollet i Kalmar som vi gör fre-lörd denna veckan. Vi ska särskilt titta på utemiljö för att utmana barnen på vår gård. Många frågor kring organsiation lyftes. Vad innebär det för er som pedagoger att arbeta på en gård med "stationstänk"? Hur organiserar man pedagogerna ute? Vad har ni för tänk om vad ni vill erbjuda ute och varför ? Hur började ni? Vad för material kan ni rekomendera ? Det ska bli så spännande !!

Efter lunch fick vi tid för arbetslagen och jag och min ena kollega (den andra jobbade med PIM) samt min lärartudent blev kreativa. Vi har tänkt förändra ett av rummen på vår avdelning. Hemmaleken har haft sin plats där men vi har märk det senaste att barnen inte längre hanterar materialet på det sätt som är tänkt och de kastar mest omkring sakerna. Vi tolkar det som att barnen tröttnat och behöver andra utmaningar. Vi har sett att de lekt mycket rollek där de tagit roller som katter, princessor, dinosaurier, starwarsgubbar m.m. och vi tänkte utifrån det skapa ett rum för dramalek. Efter lite gemensamt spån och let i tygförrådet så blev det ett rum bonat i tyg som vi draperat på olika sätt för att skapa olika miljöer.

Första tanken var en skog/djungel/utemiljö på ena väggen och ena hörnet. Den blev till med hjälp av ett grönt genomskinligt tyg med guldstjärnor på. Ovanpå det satte vi remsor av grönt tyg , ett matt och ett glittrigt. Det blev en härlig skog som tonade upp sig. Ovanför hängde vi ett hönsnät från taket med tygstrimmor i som hängde ner och bildade ett skogstak.

Brevid skogen blev en blå bänk draperad med blått tyg i olika nyanser. Det blev en bäck. Ovanför hängde vi en stjärnhimmel. Min kollega tog fram symaskinen och sydde en uppsjö av olika fiskar och fantsidjur som fick bo i havet.

Brevid havet ställde vi en skärm och på baksidan mot väggen blev det stora svarta berg som tonade upp sig. En grotta gjordes genom att ett skåp blev av med sina dörrar och hyllor och fick lite sametsrött tyg inuti sig som man kan sitta på. Utanför blev det ett rött draperi och ovanför hängde vi en drake som vaktade.

En hörna i rummet fick bli en kostymförråd för alla utklädningskläder och hattar- djuröron och annat. Där lade vi en låg hylla också som har en massa fack att stoppa småsaker i. Imorgon ska jag ta med en spegel som kan ställas i hörnet. Ska ställa dit lite skor också.

Slutligen byggde min klippa till lärarstudent ett torn på ett långsmalt förnster med tegelstenar som hon klippte ut i papper och målade. Hon gjorde ett litet fönster mitt i tornet och statte en liten gardin där. Tornets tak blev en glittrig girlang. Framför fick en liten fotölj som klätts in med röd sammet och rött genomskinligt tyg tjäna som kungatronen :)

Min kollega sydde även påsar som ska fyllas med olika typer av material. Vi har några krogar också. De ska ha teman och kan fyllas med t.ex. handdockor, havsdjur, dinosaurier, dockor och matlganingsgrejer m.m.

Herrejösses...synd att jag är sen imorgon, börjar 8.30. Hade gärna velat se de första barnens reaktioner.

4 maj 2009

empati

Ett barn råkar knuffa ett annat barn så denne slår handen i väggen. Barnet som skadat handen börjar gråta. Jag står brevid och tittar på det andra barnet. Barnet drar tröjan över ögonen.

- Kan du kanske försöka hjälpa X på något vis så X mår bättre?

Barnet kommer ut från tröjan och säger förlåt och klappar barnet som gråter på ryggen. Barnet som gråter säger

- Det hjälper inte!

Det andra barnet klappar mera och frågar

- Var har du ont? Ska jag blåsa?

Barnet som gråter slutar gråta och plockar fram sin hand varpå det andra barnet blåser kraftigt på handen flera gånger och frågar

- Känns det bättre nu?

Det andra barnet skakar på huvudet och blåsandet fortsätter och lite försiktiga klappar på handen kommer också. Snart känns det bättre och barnet som skadat handen nickar. De går tillbaka till leken.

30 apr. 2009

den gråa play-doughn....

Igår kom ett av barnen och frågade mig innan lunch om hon inte kunde få "göra" med den gråa play-doughn....Jag blev konfunderad. Vi har haft rosa och grön play-dough men aldrig någon grå. Jag frågade henne igen men hon upprepade bara det hon sagt. Tillslut slog det mig...det var leran hon menade. Jag skämdes nästa lite. Lera är verkligen ett underbart material och det ger mycket kreativa lustfylda känslor hos mig. Vår barngrupp har kännt och upplevt lera några gånger men inte lika mycket och intensivt/tillgängligt som jag hade önskat. Nu tog jag tag i saken istället för att tänka på det som varit och gjorde ett långbord ute i skuggan. På med byggplast och ut med bilder från Sjöfatsmuseet (där vi varit dagen innan). Bilder på sjöstjärnor, drakfiskar och andra vattendjur fanns på bordet och så en klump lera var. Barnen satte igång.

Förut har de sensoriskt upplevt lera. De har klottrat, bankat, kletat och gett sig hän. Nu ville de göra saker. Jag föreslog att de kudne spara det om de ville (det har inte varit möjligt med play-doughn) och de nappa direkt. Nu blev det allt från sjörövarskepp till fiskar och sjöstjärnor. Många klumpade ihop sina skapelser mot slutet , det är ju så de har gjort med play-doughn. Några hann jag dock "rädda" och vi har nu två drakfiskar och ett sjörövarskepp som vi sparat.

En flicka som var den första att göra en drakfisk bankade ut sin lera och tog sedan en kniv och började sticka i leran. Stickningarna var intesiva och hon hade hela kroppen och minspelet med. Hon stack och stack och kvar i leran blev taggiga ränder.


(bilden är lånad från http://www.destination.se/)

- Det här är taggarna....dom är giftiga.

berättade hon under tiden. Det blir en drakfisk förklarade hon när hon såg mig fotografera hennes process.

Ett annat barn såg mig fotografera hans arbete och stoppade mig.

- Nej , den är inte färdig ännu, förklarade han.

- Men du vet jag vill ju ha bilder på när du jobbar med den , svarade jag och då gick det bra att fotografera.

I fortsättingen blir det mera lera vill jag lova.
Ha en skön helg!

23 apr. 2009

Nackdelen (!?) med att arbeta med skrotmaterial

Efter en tur till stallet med barnen samlade de en massa skräp som låg vid vägen och i skogen. Min kollega säger lite milt att allt det där skräper kan vi nog inte ta med hem. Ett av barnen håller upp en petflaska tittar oförstående på min kollega och säger...

- Men det är inte skräp...det är leksaker.

Jo det är ju faktiskt så, barnen har petflaskor som de utforskar med i vattenleken.

20 apr. 2009

Hur gör man när man hjälper någon?

- Du hjälper inte när du gör så, så gör man inte när man hjälper!

Orden kommer från den femårige pojken framför mig som ligger på bordet och gråter. Han känner stor frustation ( tror jag) för att han inte riktigt lyckats klippa en rund peng så som han har tänkt. Jag visar hur jag gör när jag klipper runt och han studerar noga. Han försöker och försöker men klarar inte det efter sina egna uppsatta mål.

- Den blir inte ruuuund, jag kan inte!

Jag erbjuder mig att visa igen hur jag gör och förklara mera men han vill att jag skall göra pengarna åt honom. Jag förklarar att jag vill visa honom hur han kan lära sig göra själv men han vill inte och säger att han inte kan. Jag förklarar att jag vill att han skall kunna göra pengar även om inte jag är med och därför måste lära sig själv hur man gör. Han gråter och gråter och säger gång på gång att han inte kan och att jag inte hjälper honom.

- Du är elak...du hjälper inte mig.

Jag klappar honom på ryggen och finns vid hans sida hela tiden. Jag förklarar igen hur jag tänker och vad jag kan hjälpa honom med och att jag vet att han klarar mycket mer än han tror om han bara försöker.

I gråten plockar han upp saxen ( den stora vassa som han fått låna av mig för den är lättare att klippa i plasten med) och börjar sätta den på kanten på silverplasten. Jag tar hans hand, den som håller saxen, och han håller silverplasten i andra handen. Vi klipper tillsammans och jag säger; snurra på pappert , snurra , snurra medan han klipper. Tillslut lyckas han få en peng som är så rund att han är nöjd. Allt som var förut är som bortblåst. Han kramar mig, ler och säger

- Jag kunde! Kolla jag kunde!

-Det visste jag väl, säger jag.

Han hänger runt min hals och tårarna har torkat på min tröja. Han kramar mig om och om igen och säger mitt namn.

-Kommer du ihåg när du lärde dig knyta , frågar jag.

Situationen var då likadan och han var mycket frustrerad och grät men klarade det. Han nickar, jodå han minns.

-Jag kan det fortfarande , säger han med ettt leende.

16 apr. 2009

Alumn- nätverk för lärare

Fick en inbjudan per post idag att delta i nätverket Alumn som Göteborgs universitet arrangerat. De bjuder in alla lärare och examinerats hos dem för att erbjuda kontakt med universitet och erbjuder bl.a. föreläsningar, kontaktnät, tidning med nyheter från universtitet, möljghet att anmäla intresse för att ta emot elever, vara mentor, gästföreläsa m.m.

Väldigt spännande tycker jag och ett bra initiativ! Universitet och skolan måste knytas tätt tillsammans!

15 apr. 2009

tänk på vad du ställer för frågor

Inspirerad av Öpedagogen fick jag en tanke till mig ifrån en upplevelse jag hade för några veckor sedan.

Barnen ligger på rygg och tittar på träden.

Hur ser träden ut , undrar jag med tanken att jag skall få veta barnens tankar om trädens form, färg, rörelse m.m.

Ett av barnen svara fort - Dom ser bra ut!

Att visa hänsyn

Ett barn sitter vid datorn och målar och två andra barn hoppar, dansar och sjunger högt framför en spegel alldeles brevid. Barnet vid datorn vänder sig om och säger högt:

-Jag hör inte!

De två dansande och sjungande barnen stannar upp och det ena barnet säger till det andra:

- Vi går i hallen och dansar istället, hon hör inte....

Varpå de vandrar ut tillsammans i hallen och stänger dörren så deras kompis kan få ro.

14 apr. 2009

Hur utmanar du dina elever?

Frågan ställdes av Öpedagogen. Så här svarar jag...

Jag utmanar barnen med att försöka få dem att förklara hur de tänker. Ibland vänder jag upp och ner på saker de tar förgivet för att få dem att tänka i andra banor. Jag inspirerar dem med material som de inte känner till, visar dem möjligheter till vidare utforskande, utmanar dem till att göra själva när de inte tror på sin egen förmåga. Min roll är att vara ett motstånd inte en källa att ösa "rätt svar" ur. Jag stärker deras självkänsla genom att visa dem var de gjort/ vad de kan genom bilder,filmer m.m. och visar dem att de är resurser för varadandras lärande.

Varför så intresserad av Reggio??

Stefan Palmqvist, pedagogisk ledare i förskolan, skrev en insädare i tidningen Förskolan. Han undrade varför så många var så sålda på tankarna från Loris Malaguzzi och förklarade att han minsann inte tyckte det var någon god idé att tvinga tvååringar sitta på en vuxenledd samling (vem tycker det? :). Han undrade också om pedagogisk dokumentation och vilken dokumentation som var pedagogisk. Vidare tyckte han att förskolan blivit skolifierad och att humorn tappats bort. Jag skrev ett svar till Stefan som enligt min uppfattning totalt gått vilse.


Det verkar som du tror att lärarledda samligar där man tvingar barnen att delta skulle vara en inspiration från Reggio Emilia och Loris Malaguzzi? Jag tror du får läsa på lite mer om Malaguzzis tankar och vara lite mer kritisk när du möter pedagoger som anser att dessa ska tolkas på detta sätt. Malaguzzi menade att man inte kunde kopiera det man såg i RE utan skulle ta tankarna med sig och applicera på sin egen verklighet och det är det vi försöker göra. Som du säkert vet är även läroplanen för förskolan inspirerad av tankarna på det kompetenta barnet.

Vi som arbetar med inspiration från Malaguzzis och Vygotskijs tankar och vidare från Hillevi Lenz Taguchi, Gunilla Dahlberg, Vea Vecci, Birgitta Kennedy, Anna Barsotti, m.fl. är så långt ifrån den verkligehet som du beskriver. Vi arbetar med kompetenta barn som utvecklar tankar och ideér ensamma och i grupp, barn som möts och har roligt som undersöker och inspireras. Vårt arbete handlar om att upptäcka, utmana och kartlägga detta undersökande genom pedagogisk dokumentation. Det är barnen intressen som styr och vår uppgift att utmanar dem i det. Jag ger dig två korta exempel för att göra det hela mera tydligt.

Kalle fyra år har visat ett intresse för att samla maskar när han är ute i skogen eller på gården. Pedagogerna upptäcker detta och har under en tid samlat dokumentation som visar hur Kalle undersöker maskar. Under en reflektionsträff i arbetslaget tänker pedagogerna vidare på vad som kan utmana Kalle vidare i hans undersökande av maskar. Pedagogerna kommer överrens om att ge Kalle en smal genomskinlig flingburk i hårdplast att ha sina maskar i och kunna fylla med jord så de trivs. En pedagog får uppgiften att presentera idén för Kalle och några av hans vänner som också är eller kan bli intresserade av maskar. Kalle brinner nu av iver och hela gänget samlar maskar, innan lunch berättar Kalle med hjälp av bilder om sina maskupplevelser för de barn som är intresserade. Kalle har fått ett intresse stimulerat, blivit mer nyfiken på maskar och dessutom delat med sig till sina kompisar som också börjat fundera på masken. Kalle har nu så många frågor om maskar så vi bestämmer tillsammans attt vi ska söka mer information på nätet och låna böcker om maskar.

Vera är precis två år och facineras av bollar. Hon älskar avdelningens två bollar och rullar och klämmer dem så ofta hon får chansen. Vera utforskar bollarnas möjligheter och lockar ofta sina kompisar med in i leken. Pedagogerna uppmärskammar Veras intresse och till ör en hel korg med bollar i olika storlerkar, med olika struktur och tyngd. Vera har nu mycket mer att utforska och lär sig snart hur man rullar de olika bollarna, hur de känns mot handen och hur de studsar mot golvet. Veras bollek smittar de andra barnen och hon delar frikostigt med sig av sina upplevelser med glada tjut och allvarliga blickar.

Vi tar vara på barns stjärnögon, vi är uppmärksamma på det barnen gör och ger dem en miljö som uppmuntrar och stödjer deras utforskande och vi ser dem som nyfikna och kompetenta individer.

Om du sedan är intresserad av vad pedagogisk dokumentation är så läs t.ex. Lyssnandets Pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi, då förstår du möjligheterna som pedagogisk dokumentation ger att utveckla en demokratisk förskola som stärker individen och gruppens kompetens.

När man inte förstår ska man alltid fråga istället för att dra egna slutsatser.

Hur kommer det sig att människor i allmänhet lärare i synnerhet tycker att vi ska skydda de yngre barnen från lärande? Var någonstans har man blivit så förledd att tro att lärande bara är trist och tråkigt och absolut inget man kan hålla på med när man har roligt? Att lärande inte är något som barn naturligt vill hålla på med? Är man så fast i tanken att man bara lär när man sitter still och läser en bok eller arbetar i sin mattebok? Herregud! Har vi inte kommit längre än så?

13 apr. 2009

pedagogisk dokumentation

"Böj på knäna och låt dig förundras över vad barn gör och kan "

Hillevi Lenz Taguchi

När jag började arbeta på min nuvarande arbetsplats visste jag lite om pedagogisk dokumentation. Jag var en av tre som fick fortbildning i ämnet och gick Reggio Emilia Institutets grundkurs i pedagogisk dokumentation. Jag hade då arbetat i några månader och blivit lite mer insatt i vad det innebar att använda sig av pedagogisk dokumentation. Under kursens gång förstod dock både jag och mina kollegor att vi ändå låg långt före de andra kursdeltagarnas kunskaper och användade av pedagogisk dokumentation. Kursen var mer som en bekräftelse på att det fanns fler som tänkte som vi gjorde kring P-D.

Hemma på förskolan hade vi redan startat igång våra lärgrupper med temat Pedagogisk dokumentation. Lärgrupperna består av 2½ timmes reflektion och diskussion varannan måndag för en pedagog från varje arbetslag. Vi tog med dokumentation som vi diskuterade och funderade kring hur man kunde gå vidare. Vi läste samtidigt valda delar (valda av vår Pedagogista) av Ann Åbergs Lyssnandets pedagogik. Den största och mest omfattande tanken som bearbetades var Vad är skillanden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation?
Dokumentera gör man när man samlar material, bilder, ljud, tankar m.m. från verksamheten. Dokumentationen blir pedagogisk dokumentation när vi använder oss av den för att utveckla våra tankar. Vi samlar vårt material och studerar det, refekterar tillsammans både pedagoger emellan och barnen emellan. Vi sätter upp bilder eller gör små böcker där barnens upplevelser går tillbaka till barnen. Här reflekteras det igen över vad vi gjort, hur vi gjort, kanske går vi vidare och hittar nya trådar. Slutligen kan dokumentationen presentera hur vi tänk under en lärande process, hur lärandeprocesser växt fram och vi kan synliggöra hur lärandet - växandet fungerat.
Dokumentation var för mig först ett görande. Jag fotade, spelade in ljud, filmade samlade som en liten ekorre. Det slutade med att jag hade 100tals dokumentationer som låg i en hög som jag inte riktigt visste vad jag skulle göra av.
Idag består vår dokumentation av lite olika delar.

Miljödokumentation - inspirartion
Här stärker man miljöerna på förskolan med bilder och texter ett exempel kan vara byggrummet. Här finns bilder av när barn bygger, inspiration kring vad man kan göra, hur man använder materialet men också bilder för hur materialet förvaras. Här finns också bilder på byggnader som broar, höga hus, mönserkostruktioner m.m. I ateljen hänger barnens alster på väggarna de representerar olika tekniker, färgval, tankar och ideér som barnen har haft.

Miljödokumentation- information
Här finns bilder när barnen använder materialet eller vad materialet har inspirerat till för tankar. Skillanden mot ovan är att det finns texter där pedagogerna förklarat varför man valt materialet, vad materialet har utvecklat hos barnen och hur de använder det. Denna dokumentation är bildmässigt till för barn och vuxna medan texterna vänder sig till vuxna - pedagoger och föräldrar. Här kan också vidareutvecklas genom att frågor ställs till pedagogerna som valt med materialet- hur använder barnen materialet, vad händer ?

ped-barn-barn
Här finns bilder som visar förlopp. Hur gjorde barnen när de använde sig av boken Luddes Koja för att göra en engen koja? Hur gick deras tankar ? Här finns nu bilder och text uppsatta av när barnen erfar bokens inspiration för att göra en koja. Bilderna finns på väggen brevid plasten där upplevesen tog plats och barnen kan nu använda sig av bilderna för att diskutera hur de gjorde, göra igen, utveckla m.m. Här synliggörs också barnets/barnens kompetser. Se vad jag/vi kan!

ped-ped
Bilder har samlats in av pedagogerna som har varit med några barn och upptäckt något. Pedagogerna diksuterar vad de ser, hur de ska gå vidare. Så här byggs vår verksamhet upp. Så här driv teman och projekt vidare. Här synliggörs också pedagogernas subjektiva tankar om dokumentationen och arbetslaget får möjlighet att se olika saker i dokumentationen som diskuteras. Barnens och gruppens komptenser lyfts fram. För varje reflektionstillfälle upptäcks nya tankar och här har pedagogerna i arbetslaget sin yrkesmässiga utveckling.

barn-barn
Ett av barnen har samlat is från hallen i ett glas. Hon driver vidare ett förlopp där hon prövar en hypotes. Barnet häller på vatten och ställer glaset i frysen. Pedagogen tar bilder. Barnet fryser vattnet till is och visar de andra barnen. Hon förklarar också vad som hänt och hur hon tänkt. Vid en reflektionssamlig en vecka senare visar barnet med hjälp av bilderna hur hon gjort och vi driver tillsammans vidare genom att utmana de andra barnen att exprimentera kring is.

IUP- utvecklingssamtal
Dokumentationen används också för att styrka barnets intressen och görande på förskolan vid utvecklingssamtal och IUP. Här läggs alltså fokus på det barnet är intresserad av och hur man kan vidareuteckla det. Precis samma fokus som lägg på gruppen vid reflektionstillfällena för arbetslaget.

Hur går man då från att dokumentera allt till att ha ett särskilt fokus?
Vi har gjort så att vi har ett gemensamt tema över hela stadsdelen. Det är temat som är i fokus och projekten driv runt det. Nu spetsar pedagogerna sina ögon och öron kring temat och har därför ett fokus på vad som ska dokumeteras. Just nu finns en stor dokumentationsvägg ute i vår hall där barn-föräldrar och pedagoger kan reflektera kring det som händer just nu. Här samlas idéer och tankar kring projekten och allas tankar är värdefulla och viktiga.

Pedagogisk dokumentation är för mig ett lyssnande, upptäckande och lärande.

8 apr. 2009

oj

vilket långt inlägg det blev här under.

flumdiskussion

Åh detta tjat om flumpedagogik. Den så kallade flumpedagogiken är ett ofantligt stort missförstånd. De som uppfattat en pedagogisk riktning där det finns intresse, lust och nyfikenhet hos eleverna som ettt fall där var och en är som ett rö för vinden har FEL. Den sk. "flumpedagogiken" kräver lärare som är kompetenta på ett helt annat sätt än vad katerderlärarna någonsin kommer att bli.

Så då delar jag upp det så här.

Den gamla skolans katederlärare.
Lärarens position är att överföra. Man använder sig av en lärobok där man systematiskt går igenom alla steg. Det finns ingen koppling till verkligheten utan exemplen finns i boken och det är de man gör. Läraren har alla svar och det finns svar som är rätt och fel i alla lägen. Detta går alltid att läsa sig till. Varför vi behöver en viss kunskap motiveras med att vi ska läsa vidare, jobba eller annat som ligger i framtiden. Kunskap är inget som går ur tiden utan är beständigt.

Flumpedagogiken (så som den missförstås.)
Läraren öppnar dörren till klassrummet och släpper sen eleverna "lösa". Eleverna följer samma böcker som i exemplet ovan men nu gör de allt själva, möjligtvis att de får välja på extramaterial som ligger uppkopierat i klassrummet. Eleverna gör allt från att planera sin egen dag helt själv till att rätta själv, ta rast när man vill osv. Man släpper lös allt och alla år klara sig efter eget driv. Motiverande till varför vi ska lära oss ligger i samma banor som föregående exempel. Eleverna driver omkring utan en lärares eller varandras stöd.

Kunskapande med stjärnögon.
Lärare arbetar tillsammans över klasserna med temaorienterat arbetssätt, aktuella ämnen som berör elevernas vardag. Varje morgon samlar läraren eleverna för att reflektera kring vad som hänt dagen före, hur man går vidare och vad som gäller för förmiddagen. En gemensam övning startar igång dagen och ger eleverna input för att fortsätta.
Projektarbeten drivs av tre olika elevgrupper. Utifrån temats igångstart har man delat in grupper utifrån intresse. Läraren har under förmiddagen tre olika genomgångar med eleverna där läraren följer och fördjupar elevernas arbete.
Före lunch samlas man igen för att dela med sig till de andra grupperna av vad man arbetat med på fm. Diskussioner uppkommer och gemensamt lärande sker. Eleverna får också input från de andra i klassen och kan på så sätt få nya infallvinklar eller hjälp med problem de kört fast i.
Lärarens uppgift är att vara en AKTIV handledare och mentor, att hitta sätt för elever som kört fast att gå vidare, att fylla på med nya frågor och utmana vidare. Ge uppmuntran, bekräftelse och anknytning. Läraren lyfter aktuella ämenen på genomgångar-övningar med klassen ett par gånger om dagen ofta i anknytning till reflektionssamlingarna. Eleverna får utveckla sina komptenser inom

- kreativitet
- presentation
- diskussion (argumetera, förklara, beskriva m.m )
- projektdrivande
- reflektion (kritiskt granskande, få syn på lärande processer m.m.)
- nätverkande
- informationssökande
och mycket mera....

Här behöver en lärare verkligen en kompetens som är drivande, mångsidig, inlyssnande. Läraren behöver också ett stort nätverk av andra kompetenser beroende på vad projekten handlar om. Ingen lärare kommer att kunna läsa sig till all den kunskap som är tillgänglig. Nu gäller det att lärare blir experter på attt sovra, att hitta pålitliga källor, att inspirera, att utmana, att visa eleverna deras möjligheter, att ingjuta hopp och förväntan över livet. Här finns morgondagens skola, här får eleverna det de behöver för morgondagens samhälle. Att läsa till sig kunskap hörde till glorifieringen runt kunskapssamhället, har du bara kunskap så ordnar sig allt. Nu har alla kunskap, alla kan skaffa sig den, men det är vad du gör med den som räknas. Kreativitet är vad vi kan bidra med till resten av världen i framtiden - låt oss göra våra elever kreativa.

Givetvis krävs här satsningar på skolan. Den traditionella skolan var betydligt enklare då man kunde ha flera elever i en grupp eftersom alla läste samma saker och gjorde samma saker. Frågan är vad det är vi ger våra elever? Själv kände jag mig berövad på hela min skoltid när jag började läsa på lärareutbildningen och verkligen förstod hur lärande kunde vara. Vad har jag lärt mig på de 12 åren jag gick i skolan? Läsa, skriva och räkna tog ju några år sen var det klart. Vad gjorde jag med resten? Jag har läst franska i 6 år men kan bara säga några få meningar, hur effektivt är vårt utbildningssystem egentligen? Undersök det Björklund och kom sedan med din kommentar. Det spelar ingen roll hur mycket resurser vi lägger på att eleverna ska lära sig läsa och räkna om vi inte ger dem en motivation till varför de behöver läsa och räkna....

När jag för några månader sedan genomgick den obligatortiska PIM-utbildningen möttes jag på min examinationsdag av en pedagog som var så stolt över hennes och hennes kollegas nya sätt att undervisa eleverna i en åtta resp. nia.

-Ja vi har verkligen kommit igång med det här nya sättet nu. Vi kopierar upp uppgifter till elverna och lägger svenska-uppgifterna i hennes klassrum och so-uppgifterna i mitt och så får eleverna gå emellan klassrummen för att göra uppgifterna. De sköter sig själva och allt flyter på väldigt bra. Jag tror de tycker det är roligt. Det är verkligen spännande hur bra det fungerar!

Ibland blir jag verkligen mörkrädd.

7 apr. 2009

Att skärpa ögat

" Den är vit....och röd.....och lite brun...där är den brun..."

E 4 år beskriver en knopp som inte är mer än en halv centimeter stor.

Idag gick jag med en lite grupp till skogen för att undersöka om det hänt något sen sist. Barnen upptäckte knoppar på vägen till skogen i alla buskar som vi gick förbi. Snart var vi igång att undersöka var det fanns knoppar, hur de såg ut - stora små, bruna, gröna, vita... Vad är en knopp egentligen? Vad händer med knopparna? Ett av barnen förslog att vi skulle sätta en gren med knoppar i vatten - " Och så får vi se vad som händer sen"....

...äventyret fortsätter.

3 apr. 2009

dagen ego

" Du luktar så gott, du luktar kräm...god kräm...du e så fin! "

V 4 år snusar på min kind när hon sitter i mitt knä fredag förmiddag.
Tre år på Folkhögskola och tre och ½ år på Universitetet....plötsligt förstår jag varför jag valde detta KÄRLEK.

2 apr. 2009

kommentera

nu fungerar det att kommentera för alla :)
välkomna med era åsikter, reflektioner, tankar....

1 apr. 2009

att se barns fulla potential

så viktigt att förstå att vi har att göra med livfulla, reflekterande, nyfikna, känslofulla människor varje dag i vår verksamhet. så viktigt att ge dem det allra bästa, ge dem möjligheter att uppleva sin fulla potetial. så viktigt att ge dem möjlighet att uppleva att deras kompetens är viktig för andra. så viktigt att ge dem möjlighet att välja att utforska, lära , reflektera över livet och allt dess innehåll.

så viktigt, varje dag

mera läsvärt...

Anders Erenius tycker till...

Hur når vi ut?

läs hos...

...Anne-Marie Körling som har skrivit ett härligt inlägg om utevcklingsamtal.

så sant.

31 mars 2009

så oerhört VIKTIGT

...med reflektion. Aldrig någonsin bara göra och göra och göra utan att tänka.

...oavsett om det gäller verksamheten eller det egna livet.

TÄNK



30 mars 2009

Individuell utvecklingsplan

Ja nu är det dags igen att skriva de individuella utvecklingsplanerna. Detta brukar vara en plåga eftersom de inte alls är skrivna efter den barnsyn vi har och det sätt vi ser på lärande. I år är det dock annorlunda mina vänner :)

En grupp har tillsatts för att utveckla en ny IUP som ska stämma bättre överrens med vårt sätt att s på det kompetenta barnet och tanken vi har om hur lärande/uforskande går till. Vi har fått en fantastisk IUP från Biskopsgården. Denna skall ligga till grund för vår nya IUP. Det är även så att vi som vill får använda Biskopsgårdens IUP när vi skriver för i år. Detta har jag gjort och upplever ett lustfyllt arbete med IUP:n istället för en ångest över hur jag skulle kunna se barnets brister (ja det är det man gör i den gamla IUP:n).

Frågorna har innehåll av typen:

Vad är barnet intresserad av just nu? ( var visar barnet intresse, motivation, lust. I vilka lägen är barnet trygg.)

Hur kan vi vidare utmana barnet att vidaretuveckla inom dessa intressen?

Vilka praktiska förändringar kan vi göra/ vad kan vi erbjuda i vår verksamhet för att utmana barnet vidare ?
(ni ska få de exakta frågorna vid senare tillfälle)

Detta är ju precis det vi sysslar med. På gruppnivå gör vi ju detta hela tiden, det är så här vi utvecklar våra projekt, nu kan vi äntligen använda samma tankar överallt.

Helhet gott folk !

29 mars 2009

är det vi vuxna som är rädda för konflikt?

Bryter vi barnen för tidigt i konflikt? Jag vet inte var det var jag läste att vi vuxna oftast inte litar på att barn kan lösa konflikter på egen hand utan går in och gör det åt dem. Det är viktigt för barnen att få öva sig i hur man löser en konflikt och känna sig trygga i att konflikt inte är farligt . Vårt arbete är att ge dem redskap men utan att hela tiden bryta deras konflikter.

"Man kan faktiskt tycka olika ! "
F 4år

om att ta ansvar

" Jag kan inte plocka iordning där nu, han håller fortfarande på att jobba med det"

O 4år
Förklarar för mig när han byter aktivitet och kommer till oss för att delta i det vi gör.

engagerade föräldrar :)

Med hjälp av två väldigt engagerade föräldrar har vi nu samlat på oss 40st skokartonger, en säck full med innerkrukor i olika storlekar samt en hel stapel med svarta hinkar i tre olika storlekar. En hel del saker har kommti in till hemmahuset också.
Från de andra grupperna har förskolan blivit lovade en gammal eka, bildäck samt fotbollar.
Min far skänker byggmaterial och plastslang nästa gång jag åker till mina föräldrar.
Fantasiskt med engagerade föräldrar!

25 mars 2009

innetorget :)


I två veckor nu har jag och mina kollegor aktivt jobbat med att ta oss ut på torget. Det fungerar väldigt bra och barnen har verkligen tagit till sig tanken med torget, vad man kan göra, hur man tar ansvar där osv. De senaste dagarna har vi haft uppåt en tio olika stationer som fungerat brevid varandra där barnen har haft koll på vad som finns att göra och hur de tar hand om materialet när de använder det och när de är klara. Vi pedagoger har hela tiden varit nära barnen för att stötta dem i den nya miljön.

bilden är från projektet ljus- genomskinlighet ht08 ,barnen bygger med genomskinligt material på spegel

Stationerna som är igång nu är fyra olika bygg och konstruktionsplatser (stora pusselplattor & brios röda kartongklossar, smålego, träklossar- papprör- djur och plastkoner, logiska block (mjuka och hårda) , ett bord för att måla med torra färpennor där färgade papper och tyger fungerar som inspiration, utklädningsaffären, pussel och spel, böcker, dockteatern med handdocker samt over-headapparaten.

byggen som den såg ut när vi hade ljus och genomskinglighet som projekt ht08

Problemet med vårt torg är att det finns många bord och stolar eftersom vi äter där också. I början användes torget bara som matsal och stolarna var ofta uppe på borden eftersom vi inte hittat rätt tider för städ, dukning av bord till lunch osv. Mycket hindrade oss från att ta oss ut på torget. Nu städas torget tidigt på morgonen och efter frukost sopas det under borden och sedan ställs torget iordning för användning. Tanken är att kunna "duka" fram olika material för att locka barnen. Ligger material bara i sina lådor blir det inte lika inbjudande. Man ser inte vad som finns att göra.

Tankar och drömmar (från min sida) är att kunna ha en bygg med större material (kartonger, blomkrukor, tyg m.m ) , låda med deltasand, en dator med tillhörande kanon samt skrivare och scanner, en riktig utklädningshörna med speglar och krokar för kläderna.
deltasand och plaststjärnor från vårt ljusprojekt ht08

24 mars 2009

Jobbarbyxor

Det var min kollega S som började med dessa underbara braller. Nu har både jag och vår andra kollega hängt på och fattat grejen med jobbarbyxor. Helt oömma och fantastiskt bra med knäskydd när man är mycket på golvet hos barnen. Barnen har också förstått att vi jobbar på förskolan, vi bor inte där. När vi har andra braller än våra jobbarbyxor frågar barnen - Ska du gå hem? Vart ska du gå? Så småningom hoppas man väl att det ska ingå i våra arbetskläder som nu består av ett regn och vindtätt ställ.


Vad är en närvarande pedagog/lärare?

Det finns de som tror att en näravarande pedagog är en pedagog som är närvarande, alltså på jobbet, så är inte fallet ( det tycker i alla fall inte jag).

En närvarande pedagog är med barnen, bland barnen eller strax brevid. En närvarande pedagog vet vad barnen leker, vilka som har vilket material, vilka som behöver stöd, vilka som behöver utmaningar. En närvarande pedagog tar ansvar och hjälper barnen att ta ansvar. En nävarande pedagog är intresserad av barnen och vad de har att säga, på riktigt. En närvarande pedagog lyssnar, har stora öron och ett stort hjärta (för ibland behöver man lyssna med hjärtat istället för med öronen).
oj oj oj...listan kan bli sååå lång. Vad är en närvarande pedagog för dig?

pirater pirater pirater

Idag har jag varit en pirat. Mina kollegor gick iväg med en stor grupp barn och jag var på gården med de 9 som var kvar. Vi har stora bänkar med bord, sådana som sitter ihop, på vår gård. Plötsligt blev två av bänkarna/borden piratsskepp. Vi lekte tillsammans alla nio barnen och jag i en hel timme. Piratskeppet åkte iväg, vi fiskade haj, badade och simmade, handlade mat, grillade haj, lade krabbor på huvudet (för det vågar pirater), lagade motorn, köpte en ny båt. Tillslut övergav vi vårt piratskepp och sprang ner till stora gungan där småpiraterna fick gunga allihop tillsammans innan vi gick in. Ett av barnen som gick brevid mig in sa - Imorgon kan vi göra pirater igen va? Såklart vi kan!

23 mars 2009

Betydelse av miljö

Birigtta Kennedy, pedagogista vid Trollets förskola i kalmar, skriver i ett förord till temasamlingen Förskolans pedagogiska rum om ytterligheterna i den pedagogiska miljön. Hon beskriver miljön på förskolan där hon arbetade 1985 och senare miljön på en förskola där hon arbetade 2004.
Ur boken :

Det första rummet på avdelningen är köket, där står ett stort bord omringat av stolar, i ett hörn finns en hylla med spel och pussel. Ett litet lågt bord och några stolar tillsammans med en dockspis bildar en dockvrå. I det stora lekrummet står två stora soffor och ett soffbord, en hylla med bilderböcker, en stor tom yta för samlingar, lek- och rörelsestunder och en låda med lego. Det finns också ett litet målarrum, där materialet finns i skåp i vuxenhöjd och längst in på avdelningen finns ett litet vilorum med en soffa och kuddar.

Birgitta beskriver ett rum som är gjort för vuxna. Alla initiativ måste tas av vuxna. På förskolan där jag arbetar är miljön gjord för barn. Vi arbetar med en grupp fyraåringar.

ATELJEN
På avdelningen där jag arbetar finns ett stort rum med ett stort runt bord i barnens höjd med tillhörande stolar. Vid sidan om bordet finns ett (bygg)bord med olika pennor, tusch i olika tjocklek, kritor, färgpennor, blyerts, klippta och rivna papper i olika kvalitet, tejp, klister, paljetter, band av olika slag. På andra sidan bordet finns ett (bygg)bord till där det finns pärlor i olika burkar, tråd, gummiband, ussel och spel. Bakom bordet finns en vägg som är täckt med byggplast. Där står färgflaskor med färdig temprafärg i samt penslar, muggar och skrapor. Det finns också papper på en ställning på andra sidan samt temprablock och vattensprutor. Allt redo för att barnen skall kunna använda det när de vill. Det finns även fyra byttor med papp, silkespapper, creppapper och färgat papper.


VID MATTAN
På andra sidan rummet finns en stor matta och en hörn med madrasser och kuddar för läsning eller konstruktion, böcker står i fönstret och i en stor back vid madrasserna, här finns också massagebollar. Datorn har en central plats liksom cd-spelaren som står under. En stor spegel sitter på väggen också så man kan se sina "dansmoves" om man vill. Det finns ett lågt byggbord med smålego sorterat i tre olika färger, vitt, blått och svart. På byggbordet finns speglar där barnen kan spara sina byggen.


BYGGEN
Ett mindre rum fungerar som bygg. Där finns stora kartonger, byggklossar i trä, konservburkar, brios röda byggklossar i kartong, pappstrutar(ca25cm cm höga), pappspolar (15cm höga), toarullar, plastmaterial och en ljusslinga samt små djur i plast.


HEMMA/JOBBMILJÖ
I andra rummet finns en hemma/jobbmiljö. Där finns en säng (madrass på golvet) med täcken och kuddar, tomma matförpackningar, porslinstallrikar, bunkar, vispar,glas, bestick, mått m.m Ett litet bord med två runda spisplattor påklistrade, kastruller, en liten stekpanna, ett tagentbord, en gammal dataskärm, en liten fotölj och utklädningskläder. Där finns också en låg lång hylla som delar rummet ( ca40cm hög) och en gammal tv-bänk från Ikea med hjul på som används till skrivbord eller matbord. På väggarna hänger konstbilder av Gaudi.

VATTEN
I våtutrymmet finns ett stort kar på hjul. Där finns tillgång till sten, kork, genomskinliga petflaskor i olika storlekar, genomskinliga plastbyttor, sugrör. Tanken är att vi ska tillföra trattar, slangar och mätrör. Det finns också såpa så man kan göra bubblor.

HALLEN
I hallen finns ett bygggbord med duplo och nopper.

Så är det hos oss :)

20 mars 2009

studiebesök

Idag hade vi studiebesök. Jag och några av mina kollegor hjälptes åt att ställa iordning innetorget för att visa material som vi arbetar med samt skapa en intressant och inspirerande miljö.
Barngruppen var ganska liten idag bara 12 st. De leker otroligt bra med varandra och miljön på vår avdelning stöttar dem verkligen i deras val av lekar eller material. I byggen byggde två barn ett flygplan. De höll på i 45 minuter utan att komma ut från rummet. Senare hämtade de mig för att föklara hur de byggt och tänkt. Det är SÅ häftigt att se hur de samarbetar och sedan kan förklara hur de gått tillväga.
Ca 15 vuxna kom in för att titta på vår miljö på avdelningen och barnen titta nästan inte upp ifrån det de höll på med. Jag stannade upp med några besökare i vårt våtutrymme och förklarade lite hur vi tänker kring vatten och barnens expriment med det. Jag visade lite material och förklarade varför vi valt det och hur barnen använde det. Studiebesökarna var mycket inspirerade och någon sa : Tänk om jag hade fått vara i en sådan miljö när jag var fyra år!

19 mars 2009

ute- samma som inne fast annorlunda

När vi som pedagoger arbetar inne i förskolan finns oftast en plan för vem som gör vad, var man befinner sig - på torget, i byggen, vid vattenleken etc- varför blir det då inte på samma sätt ute? Vi är en förskola med fem avdelningar och vi har en tydlig pedagogisk tanke men det syns oftast inte så väl när vi kliver ut genom dörren med våra grupper. Idag gjordes ett undantag och vi delade upp oss på "fasta" stationer. En pedagog vid utebyggen, en vid förrådet-gungorna-uteköket, en vid staflierna och en vid nedre delen av gården. Det flöt på väldigt smidigt och jag upplevde ett annat fokus än vad jag haft förut.


Vår gård är ganska stor och böjder sig runt vårt hus vilket gör den ganska svårjobbad då man måste vara "överallt". Nu när vi delade upp oss visste vi att på alla sidor av gården fanns det en vuxen och man kunde på så sätt släppa resten av gården och ägna sig åt "sitt". Detta gjorde att jag kunde delta mer i barnens lek och inspirera dem till utveckling av den. Det gjorde också att vi hade koll på att grejerna på gården "hölls ihop", att byggmaterialet inte flyttade från byggen, att förrådet var rent och snyggt och lättilgängligt för barnen, att målningen flöt på osv... Det ska bli spännande att vidare delta i utmaningarna kring vårt "utetorg" och börja arbeta ute som vi gör inne.

18 mars 2009

Inspirerande om utemiljö

Tidningen Förskolan hade tema Gårdens möjligheter i tidningen som kom i brevlådan idag. Spännande att läsa och intressant då vi just nu är i tagen med att göra om i vår utemiljö. Det fanns många inspirerande bilder!



Litteratur


Läser just nu Vardagsperspektiv av Eva Campner och Elsie Persson. Fick den i handen av min kollega. Hon hade uppskattat den och även känt igen en hel del av våra tankar king arbetet. Får se vad jag tycker. Ni kommer få höra det snart :)

Innetorget

Vi har mycket studiebesök på vår förskola för att andra som också är inspirerade av Reggio Emilias filosofi vill se hur vi har gjort i praktiken, vad vår barnsyn medför i vardagen. I eftermiddag skulle det komma ett sådant besök och jag och en kollega ställde iordning torget.

Torget är den del i mitten av vår förskola där alla avdelningar möts. Hela förskolan ser ut som ett stort kryss med fyra armar utåt (om ni förstår). Torget är ett stort rum som har dubbel takhöjd. Vi "dukade" borden med olika typer av material : olikfärgade papper, pennor och tyg vid en station, vävramar och garn vid en station, musikintrument vid pianot, genomskinliga-olikfärgade tyger vid rampen samt vid två av borden som blev en stor koja. Det är så vårt torg är tänkt att användas (och används också delvis). Vad inspirerande det blev att kliva ut på torget nu! Kollegor och barn kikade ut och alla fick något glittrande i ögonen.

Jag längtar verkligen tills vi kommer igång ordentligt med torget som milJö och hittar sätt att duka" för barnen. På avdelningarna fungerar det oftast väl och där finns många inbjudande miljöer.

När jag kom hem gick jag runt och tände alla våra smålampor...jag log lite åt min handling då jag faktiskt alltid gör precis samma sak på jobbet när jag kommer på morgonen. Jag "bonar", på jobbet för att barnen och kollegorna skall bli inspirerade, här hemma för att mysa och känna sig omhuldad. Tänk vad mycket det betyder för hur man känner sig och vad man får lust att göra!

Inspirerad

Jag har en period just nu när jag känner mig härligt inspirerad och driven på jobbet. Det händer mycket och jag känner verkligen att jag får uttlopp för min kreativitet och mina tankar.

Först och främst är vår barngrupp fantastisk med många många tankar om allt runtomkring. Vi har nu en grupp med blivande fyraåringar. Jag har ett härligt samarbete med mina goa kollegor och vi driver vårt arbete framåt hela tiden. Vi är allihop som grupp (barn och lärare) nyfikna och forskande i vårt arbete tillsammans. Gruppen har en otroligt fin dynamik och är samstämmig som få.

I huset händer det också mycket. Vi tar nya steg ut i vår gemensamma miljö som vi kallar torget. Där möts barn och lärare från olika hemvister. Vi har mycket tankar om hur torget skall användas och många av oss ser fram emot att utveckla miljön och mötena där. Det samma gäller för vårt "utetorg". Nu väntar vi bara på solen och värmen som kan sätta igång vårt arbete i omorganiseringen av utemiljön ordentligt.


(på min förskola arbetar vi mycket med material som ska utmana barnens sätt att tänka och som inte ska vara "färdiga", alltså redan klart vad de har för anvädningssätt. Vi arbetar mycket med returmaterial. Här ser vi kontruktion med genomskinligt material på spegel)

Igår var jag och mina två kollegor från huset på möte i vår projektgrupp. Vi har ju startat ett projekt. Ett projekt där utbyte ska ske mellan lärare i Sverige, Holland och Italien. Jag kommer att åka till Italien i höst och ser verkligen fram emot det. För några veckor sedan kom lärarna som besök Holland tillbaka och de hade mycket att berätta på mötet igår. Vi började också prata om förberedelser kring besöket från lärarna från Italien och Holland. Det sker vecka 20 i maj. Spännande!!

Oj oj oj vad det händer saker. Det är verkligen hur spännande som helst att arbeta som lärare just nu :)