"Avsikten med barnobservationerna var främst att undersöka och bedöma barns
utveckling i förhållande till det som uppfattades som normalt för deras åldersgrupp.
Man upprättade scheman över barns utveckling utifrån vad som ansågs
normalt för deras ålder, och dessa scheman betraktades som en vägledning för
förskollärare när de planerade sin verksamhet."
Skolverket; Uppföljning, utvärdering och utveeckling i förskolan- pedagogisk dokumentation,
kap 2 Pedagogisk dokumentation och traditionella barnobsevationer s 13
"Den här typen av observationer av barns lek och utveckling förekommer än idag
och det finns flera olika sorters observationsunderlag som fokuserar på just detta.Underlagen utvärderar barns utveckling i relation till fastställda normer, kriterier och nivåer, till exempel när det gäller matematiskt tänkande, språkutveckling och samarbetsförmåga. De här observationsunderlagen har helt andra teoretiska utgångspunkter än de som ligger till grund för pedagogisk dokumentation. De bygger ofta på ett tänkande som utgår från att barn utvecklas enligt ett på förhand bestämt sätt, där de bedöms utifrån generella normer och kriterier.
Man kan konstatera att den här formen av underlag inte är förenliga med läroplanens
intentioner (jag som fetstilat). I läroplanen står det att förskollärare ska ansvara för att varje
barns utveckling och lärande dokumenteras, följs upp och analyseras för att skapa
goda villkor för lärande och utveckling."
Skolverket; Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan- pedagogisk dokumentation,
kap 2 Pedagogisk dokumentation och traditionella barnobservationer s. 14
Är det då möjligt att arbeta med exempelvis TRAS?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDet tycker jag absolut!!! Jobbar själv på en RE fsk och från mitt sätt att se på det hela handlar allt liknande material TRAS, MIO mfl. mfl enbart om HUR jag använder det och HUR jag avläser det och HUR jag förhåller mig till resultaten. För att kunna ge det stöd och vägledning varje enskilt barn behöver för att lotsas in i det samhälle vi lever i behöver vi alla ha riktlinjer att gå efter. Tar en väldigt konkret exempel. Som proffitionel pedagog vet jag att barn ofta går runt 1 års ålder med några månaders + & - jag får ett barn som inte går när det är säg 14 månader bör jag dra ögonen åt mig börja fundera observera och diskutera för att stötta barnet. Det ger inget resultat, jag får gå vidare tillsammans med föräldrarna för att få det proffitionella utlåtande som jag som pedagog inte kan ge. Hade jag, föräldrar, samhälle inte haft några riktlinjer att gå efter så kanske en nervskada eller liknande helt missats och barnet missat flera månader med spring i benen. Precis likadant ser jag det färdiga materialet TRAS, MIO, LUS det kan hjälpa mig att se barn med svåra läs och skrivsvårigheter mycket tidigt vilket innebär att barnet kan få stöttning mycket tidigare och slippa många tårar, bråk och frustrationer när stöd tidigt kan ses. Vi behöver inte häga upp oss på månader och år men vi behöver normer och riktlinjer. Har själv kämpat i 3 år med mitt barns pedagoger som först nu har använt sig av ett scanning material och sett att han behöver stöttning i ett specifikt område för att klara läsningen. TRAS visade detta redan i fsk men skolan ville inte ta till sig detta och nu ligger han 2 år efter i läsningen...............
SvaraRaderaTa hjälp av färdigt material men se till att använda det rätt och låt det inte ta överhand.
Men det du gör är ju ändå
SvaraRadera"utvärderar barns utveckling i relation till fastställda normer, kriterier och nivåer, till exempel när det gäller matematiskt tänkande, språkutveckling och samarbetsförmåga"
eller?
Kom av en slump in på denna sida och förvånas över att Skolverkets uttalande. Om det nu är rätt citerat,se citatet ovan i kommentarsfältet. Jag tolkar det som att förespråkare för pedagogisk dokumentation med detta försöker misstänkliggöra andra arbetssätt än sina egna men de borde undersöka fakta innan de skrider till verket, eller till Skolverket.
SvaraRaderaTRAS är ett observationsmaterial. Begreppet OBSERVATION kan tolkas på olika sätt. I den snävare tolkningen kan det innebära att man använder ett test där det finns ETT visst svar som är det RÄTTA men det gäller inte för TRAS. .
Om man bemödar sig att läsa vad det står (sid 19-23, "TRAS Observation av språk i dagligt samspel" 2013 Nypon förlag)så ser man snabbt att materialet mycket väl kan användas förskolan i enlighet med läroplanen. TRAS handlar inte om statisk utvärdering utan om aktivt samspel där pedagogen kontinuerligt observerar och stimulerar barnen. TRAS ska användas på ett "brett" kvalitativt sätt där synen på inlärning är baserad på sociokulturell teori, det vill säga ett aktivt arbetssätt grundat på samspel och dialog. Min slutsats är att TRAS är ett utmärkt hjälpmedel för att öka medarbetarnas kompetens och öron för barns språkutveckling.
Intressant! Hur kvalitetssäkrar ni användning av TRAS? För jag antar att du är en av de som säljer materialet? Du får gärna skriva under med ditt namn vidare så vet vi vilka vi är! Om du vill skicka mig materialet så tar jag gärna och sätter mig in i det själv och skriver sen om det på bloggen om ni vill. Jag kanske helt och fullt har missuppfattat TRAS men Skolverkets publicerande av boken Pedagogiks dokumentation är ju inte mitt beslut så jag antar att de har hittat något de ser som relevant för fler? Sen är det ju alltid upp till var och en att välja och förespråka sina metoder, särskilt om man ta betalt för dem.
RaderaLänkar också till en intressant artikel av ANN-CHRISTINE VALLBERG ROTH
Raderaär professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn vid Malmö högskola.
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/09/16/darfor-maste-vi-diskutera-bedomning-forskolan
"Tester i förskolan
SvaraRaderaIndividutvärdering sammanknippas främst med test av olika slag ... Denna typ av individuella test och prov är inte van- liga i förskolan.
HOLMLUND & RÖNNeRMAN, 1995, S. 49
Det tycks ha hänt en del på ”testområdet” i förskolan sedan 1995 när ovanstående rader publicerades. Enligt Skolverket används diagnos- och bedömningsmaterial för att testa och följa barns språkutveckling på de flesta förskolor i 60 procent av Sveriges kommuner. Skolverket konstaterar att flera använder olika typer av diagnoser och material för att bedöma enskilda barns utveckling i förskolan. Detta material är framför allt kopplat till kom- munernas språkutvecklande satsningar. En konsekvens är att lärarna blir mer observanta på barnens språkliga utveckling. En annan konsekvens är att de olika typerna av testmaterial kan leda till att barns prestationer blir bedömda på ett sätt som ibland kan strida mot intentio- nerna i förskolans läroplan.
En tämligen vildvuxen flora av olika bedömnings- instrument har utvecklats i förskolan. Gemensamt för de flesta är att de betonar att syftet är att stödja barnen och utveckla deras kompetens. Många framhåller att det inte är barnen som ska bedömas utan själva verksamheten, men i praktiken är det ofta barnens färdigheter och förmågor som observeras och mäts. Eventuella åtgärder riktas också mot barnen. En del material vänder sig till grundskolan medan andra är inriktade på förskolan och förskoleklassen.
I bedömningsmaterialet för skolan och förskolan förekommer namn på författare (som kan vara forskare vid olika institutioner) och utgivande förlag. Med tanke på att det finns relativt lite forskning på området är det viktigt att undersöka om bedömningsmaterial bygger på forskning. I materialet förekommer hänvisningar till forskning, men inte till kritisk forskning. Det ger sna- rare intryck av att stödja det material som man mark- nadsför. Sannolikt utgår bedömningsmaterialet också från beprövad erfarenhet, tilltro, ideologiska motiv eller trender.
Här behövs mer kritisk forskning, inte minst forsk- ning som utgår från barnets vardagssituation både i och utanför skolan och utifrån att det enskilda barnets resul- tat inte ska utvärderas i förskolan."
Stödja och Styra s. 53-54, Skolverket 2010