16 nov. 2011

Att dokumentera, analysera och följa upp barns utveckling och lärande

Tjoho. Visst känns det som Björklund har hittat en väg till bedömning även i förskolan?
Nä så behöver det inte vara. Man kan beskriva och berätta utan att bedöma barnens görande som bra eller dåligt. Man kan beskriva processer där barn utvecklas och lär men man ska alltid veta att man själv, de andra barnen och miljön påverkar det som händer. Dokumentationen har också ett fokus, det är att verksamheten skall bedömas i meningen av hur den tillgodoser barnet att faktiskt kunna utforska de strävansmål som läroplanen satt upp för förskolan. Här kommer ett exempel på hur man kan arbeta med hjälp av pedagogisk dokumentation.



Barnens utveckling och lärande ska dokumenteras, följas upp och analyserar mot vad förskolan faktiskt har erbjudit barnen för möjligheter till utforskandet av strävansmålet. Detta innebär (för mig) att man ska se på varje enskilt strävansmål och tänka kring vad för material eller utmaningar som förskolan har gett barnet och hur barnet har utforskat dessa. Material och utmaningar som ska finnas tillgänliga för barnen oavsett ålder.
Här är ett ex på hur denna dokumentation skulle kunna se ut i ett ex för matematik med en tvååring.
Dokumentationen:
Pedagogerna har uppmärksammat att XX har visat intresse för att sortera. XX samlar material i väskor som finns tillgänliga och häller sedan ut dem för att plocka och sortera dem.
Reflektionen för pedagogerna:
Här använder sedan pedagogerna sig av sin kunskap för att knyta XX görande till läroplanens straävansmål. De pratar tillsammans om vad XX faktiskt gör. De tänker bl.a. på den matematiska förmågan att sortera och klassifiera objekt.Det visar sig också att en annan pedagog har uppmärksammat två andra barn som också håller på med sortering på olika sätt. De pratar om barnens olika strategier och detta leder till att de bestämmer sig för att hitta material som gör att barnen kan vidare utforska sortering/klassifiering.
Utvecklingen, vidare utmaning:
XX har nu fått tillgång till material som har olika former och färger för att kunna vidareutveckla sitt intresse. Han har också fått två barn till (LL och NN) att utforska tillsammans med. Barnen  sorterar nu förmålen utifrån form och färg. De har också hittat likheter i material som de har samlat på ett ställe, t.ex. tygremsor, fjädrar, pärlor osv.
Tillsammans med beskrivningen finns bilder på hur processes av XX  och de andras undersökande och upptäckande har gått till. Beskrivningen är värderingsfri och tittar på hur barnet gör. Detta är ett sätt att dokumentera, analysera och sedan följa upp vad barnet har för intressen inom de olika strävansomårdena som håller sig till läroplanens innehåll som inte ska ge utrymme för bedömning av XX personlighet, XX känsloliv, eller något annat sådant som ofta fanns med i de utvecklingspsykologiska bedömningsmallarna. Dokumentationen fortlöper på detta sätt och utgår alltid från barnens intresse som sedan pedagogerna kopplar till läroplanen och utmanar med andra typer av material, frågor, utmaningar. Samma exempel kan också visa andra aspekter av vad barnen har utforskat i fråga om t.ex. samarbete, kommunikation, delaktighet m.m. det beror helt enkelt på vilka glasögon vi har på oss.

Vi vuxna vill gärna dela upp kunskapen i bitar och se att våra barn får alla bitar som de ska ha, matte, svenska, kemi, biologi.... Det är lite som om man istället för att mata sina barn med god mat så skulle man ge dem c-vitaminer för sig och proteiner för sig och kolhydrater för sig i nån tablettform. Vi vet att kroppen behöver ha alla dessa delar för att utvecklas och må bra men vi delar inte upp dem utan vet i vårt huvud att kött innhåller protein eller att pasta innehåller kolydrater eller att mjölk innehåller kalcium. Likaså borde vi kunna se läroplanens strävansmål i det som barnen leker och utforskar för att kunna göra tillägg som utmanar dem vidare. Det kanske verkar banalt att jämföra utbildningen med mat men tänk på det en stund och fråga dig sen varför vi, när det kommer till utbildning, gillar att dela upp saker som egentligen hör ihop.



Tänk sedan på hur estetiken i regnbågens färger lockar fram intresset för naturvetenskapliga fenomen som ljuset brytning.


Om vi inte kan skapa meningsfulla samanhang för barnen att verka i så kan vi heller aldrig få dem genuint intresserade av det vi önskar att de får upptäcka. Vi kommer inte få dem att tycka om att lära sig saker, vi kommer istället få dem att se utbildning som ett nödvändigt ont. Är det det vi vill?

1 kommentar:

  1. Åh vad bra du speglar verkligheten Linda :) Nej nej nej säger jag på din sista fråga! Vi vill att barnen skall bära med sig kunskap fångad ur ett intresse hos de själva. Vi vill att de skall få utforska, upptäcka, förundras och att det skapas meningsfulla sammanhang för detta. Miljön, omgivningen mötet med andra individer påverkar i allra högsta grad utveckling och lärande.
    Tack Linda för att du delar dessa viktiga och intressanta tankar!

    SvaraRadera