28 sep. 2011

Små barn bedöms

Bara för att man säger sig använda sig av ett visst typ av verktyg betyder det ju inte att man gör det. Forskning från Göteborgs Universitet visar på felaktig användning av pedagogisk dokumenation.
Små barn bedöms redan i förskolan

Ska läsa denna rapport och ta del av förskollärarnas arbetssätt.
Jag citerar Elisabet Nordin-Hultman;

"Barn är inte på ett speciellt sätt, de blir, på olika sätt i relation till de möjligheter och normer som de olika miljöerna och aktiviteterna utgör.” ur Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.

Atelieristans roll -miljö för de yngsta

I måndags hade jag lite tid hos mina kollegor som arbetar med ettåringarna. De ville komma igång med sin miljö och vi röjde ut hela det första rummet på hemvisten för att förändra från grunden. Sen började vi bygga stationer och leta fram material till dem. Alla deras "gamla" saker åkte ut på deras lilla torg (mellan hemvisterna för ett och tvååringarna) så rummet vi skulle möblera blev helt tomt. Jag startade med att placera ut möjliga stationer, det blev fem stycken plus en liten bygg med returmaterial. Hade två svart/vita kuber samt en blå och en röd. De behövde också ha kvar botten på sin "pöl" för att några barn sover på den.

Vi pratade om vad barnen gillar att göra, vad pedagogerna har observerat att de håller på med. Det handlade mycket om att pilla, plocka, flytta, rulla så vi tog in material som de kunde utmans med. Detta blev en början för pedagogerna att utorska vidare vad barnen vill. De inhandlade speglar som ska upp på väggarna (behövs bl.a. vid byggen) för att reflektera ljus och material samt göra barnen syngliga på flera sätt. Bilder och dokumentation gör sedan barnens avtryck mer synligt och ger dem en möjlighet att se varandras görande.
En av de svartvita kuberna fick djur på sig och ska kompleteras med naturmaterila av pedagogerna och barnen. Mer material behövs och ska kompleteras allteftersom barnen lär känna de material som finns nu men detta är en start!

"Eftersom vi sätter högt värde på barnens önskningar och på deras tillfredställelsenär de utför sina undersökningar (antingen själva eller i grupper) så måste vi vara säkra på att den sorts materiel vi tillhandahåller ger barnen just ett sådant utrymme."
Paola Strozzi ur Att göra lärande synligt, barns lärande- individuellt och i grupp.

Detta är en utmaning för Atelieristan och arbetslagen. Jag tänker att Atelieristans roll är att fördjupa och utmana pedagogernas tänkande kring hur miljön kan utmana barnen i olika åldrar. Atelieristan behöver ha fördjupad kunskap i miljöbyggande och en kännedom om materialen och dess möjligheter för att bli en resurs till ett fördjupat tänkande kring materialens möjligheter för hela förskolan.








27 sep. 2011

Hej då torget!

Vi ses på torsdag. Imorgon spenderar jag dagen med min älskade lille son. Ska också svara på lite mail från er som skrivit till Kullerbyttan.
Ha en go tisdagskväll!


25 sep. 2011

Tillgodoser förskolan barnens möjligheter att utvecklas och lära?

" Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinueligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner."
Lpfö98 rev. 2010

Här kom också en mycket intressant artikel, tipstack till Sssprit :)

Därför måste vi diskutera bedömning i förskolan

23 sep. 2011

Atelierista- Materialtillgång för de allra yngsta

Igår på utbildningen pratade vi om hur barnen får tillgång till material beroende på ålder och vilka erfarenheter vi hade från detta. Vi pratade  en sväng om alla mallar, påskkycklingar som gjorts av tummavtryck där pedagogerna fyllt i ögon och fötter, bamsemallar som fyllts i med det stora utbudet av kritor i blått och brunt, silkespapper i rosa och vitt som limmas fast på lille skutts valda delar. Mallar som skapar ett rätt och ett fel, en prestation och barn som blir rädda för att misslyckas och därför inte alls vill prova.
Vi pratade också om hur man skapar möjligheter med material för de som aldrig har fått prova. De som är fem år men inte har fått göra något på egen hand förut eller de som är ett år och precis skall börja klottra. Vi pratade om tillgång, struktur, frihet och ansvar.

Min upplevelse är att man ofta har för lite material och för lite variation. I en miljö som ska inspirera till utforskande behöver materialet tala till barnen, det behöver locka och synas för att barnens ska bli intresserade. En av mina baslagskollegor sa " Hur ska man kunna veta vad man vill göra om man inte vet vad man kan göra? " Miljön och materialet måste ge möjligheter! Jag har sett barn som blir uppslukade av material där de verkligen går in i och håller fast vid intressant material, jag har hört (och sett) föräldar och andra pedagoger vilja sätta händerna i material och vilja stanna i miljö då de uttrycker "Här skulle jag velat gå i förskolan! Får jag stanna här ett tag?" Man lär sig genom att se vad barnen stannar vid, var de vill vara, var de leker aktivt och konstruktivt.

"Våra miljöer är som landskap av möjligheter och uppslag. Hela förskolan befrämjar relationer mellan barnen själva och mellan barnen och materielen."
Paola Strozzi ur Att göra lärande synligt-barns lärande individuellt och i grupp

Idag flyttade jag om lite på torget. Det mesta var en nylokalisering av några stationer, men också en exansion av ett par av dem samt en utflyttning av ljusbordet till torget. Tanken där är att kunna erbjuda olika typer av material, att det ska vara en levande plats. Det fick sin plats strax innanför dörren som leder ut mot de yngstas hemvister. Jag ville att det skulle locka och bjuda in barnen på torget. Jag hoppas det kommer hända!


Stina pratade om leran och hennes övertygelse om lerans kvalitet och möjlighet. Jag kände att jag har tappat leran på torget (eller igentligen har jag väl inte hunnit dit än) men ska nästa vecka ta upp en klump och låta barnen sätta händerna i den. Jag vet inte vad de har för erfarenhet av lera, jag gissar att de flesta inte har någon erfarenhet men med den lust och det mod som de kastar sig in i nya saker så kommer det finnas många fina utforskande att fånga.

Ha en skön fredagskväll !

22 sep. 2011

Byta tankar i olika forum

Igår delade jag tankar med ett gäng stjärnögspedagoger och pratade om pedagogisk miljö. De är inne i början av sitt förändringsarbete och ville ha tankar och inspiration om hur de skulle kunna ta steget vidare i att synligöra dessa i miljön. Vårt samarbete har bara börjat och jag är förväntansfull över resan vi börjar tillsammans.

Ikväll har jag delat tankar med mina Atelierista-kolleogor. Vi lyssnade på Stina Braxell som skrivit boken Skapande barn- att arbeta med bild i förskolan. Inspirerande och närande! Dessutom fick vi känna på våra basgrupper där vi möts från olika praktiker och delar med oss av våra erfarenheter. Så lärorikt och viktigt.

20 sep. 2011

små barn är också människor

Va ofta jag får höra; De är så små, de kan ju inte så mycket! när man talar om små barns lärande i förskolan. Läs artikeln om Ingrid Engdals forskning i Lärarnas tidning.

http://www.lararnasnyheter.se/FS_11_07_14-15_forskning_sma_barn_ar_socialt.html

Läs sedan hennes avhandlig också, det ska jag!
Ha en skön tisdagskväll!

18 sep. 2011

Ingen IUP i förskolan

Intressant från Skolverket.

Kan man sätta upp mål för vad barn ska kunna i förskolan?
Svar: Nej, det kan man inte. Förskolans läroplan innehåller mål att sträva mot som anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den önskade kvalitetsutvecklingen i verksamheten. Den innehåller däremot inga mål för vad enskilda barn ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns inte heller fastställda normer eller nivåer för barns förmågor eller kunskaper. Kunskapen om varje barns lärande och utveckling ska heller inte användas för att kategorisera, sortera eller jämföra barnen, utan utgöra underlag för planering av den fortsatta verksamheten med barnen.
Förskollärare ansvarar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. (min markering)
1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) (SKOLFS 2010:35), Avsnitt 2 Mål och riktlinjer, 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling samt 2.7 Förskolechefens ansvar
Departementspromemorian Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan (U2010/4443/S) sid. 27

Ska barn i förskolan ha individuella utvecklingsplaner?

Svar: Nej, det finns inte några sådana bestämmelser för förskolan. Däremot ska alla elever i de obligatoriska skolformerna ha en individuell utvecklingsplan som stöd för utvecklingen mot målen.
Förskollärare ansvarar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.(min markering)
1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) (SKOLFS 2010:35), Avsnitt 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

Ja vad innebär detta för oss i förskolan? Kan vi skriva IUP på barnen med stöd i Läroplanen? Nej, det tycker inte jag.

Missa inte!!


Modern Bardoms seriepublikation av Loris Malaguzzis föreläsningar. HURRA!

Mycket intressant!

17 sep. 2011

Nu delar jag mina tankar "live"

I torsdags höll jag min första föreläsning på egen hand. Jag har föreläst och tagit emot studiebesök på min gamla arbetsplats tillsammans med min kloka mentor M. Det var oerhört lärorikt och viktigt att öva sig i att sätta ord på sina tankar och det man gör. I torsdags var det som sagt min tur att stå på egna ben. Det var en föreläsning för föräldrar och pedagoger på en förskola i min hemkommun. Jag berättade om utvecklingsarbete, den nödvändiga fortbildningen av pedagogerna och utvecklingen av verksamheten, med läroplansrevideringarna som grund. Jag berättade också om hur man med reggio-inspirationen kan försöka förstå barnens lärande och arbeta i projekt med hjälp av pedagogisk dokumentation. Det var spännande att höra föräldrar och pedagogers tankar och vi hade en god dialog mot slutet av föreläsningen. De var entusiastiska och nyfikna vilket kändes mycket inspirerande för mig.

På onsdag blir det ytterligare en föreläsning då för pedagoger som vill börja arbeta med den pedagogiska miljön. Det är så roligt att få dela sina tankar "live" med personer som har tankar åsikter och frågor som utvecklar mitt tänkande.

Så vem vet, nu kanske vi ses snart du och jag!

Ha en go lördagskväll!

13 sep. 2011

Äntligen in på universitetet igen!

Bara fyra år sedan sist. Ja nu ska det läsas. Har halkat in på ett bananskal och förmodligen halkat åt helt rätt håll. Har börjat läsa till Atelierista. Ju mer jag tänker på det ju bättre känns det. Särskilt när jag läste beskrivning av Atelieristans yrkesprofil;

Atelieristans yrkesprofil

– goda kunskaper i pedagogisk dokumentation och observation
– att inspirera barn och pedagoger att hitta uttryckssätt som leder deras forskning framåt
– att kommunicera barnens arbeten utanför skolan
– driva och handleda projekt
– vara öppen för olikhet och konfrontation i förskolans/skolans hela organisation och att utmana den
– vara en ständig fortbildare inom ovanstående områden i förskola/skolan
Dessutom behöver en ateljerista ha förmåga att se på lärandemiljöer ur ett kulturanalytiskt och estetiskt perspektiv.

från Reggio Emilia Institutet www.reggioemilia.se
Kommer som del av utbildningen reflektera här på bloggen. Det kommer inte bli så väldigt annorlunda mot vad det har varit förutom att jag kommer behandla Atelieristans roll mer ingående i perioder under året som kommer. Jag hoppas ni som jag är nyfikna på vad Atelieristan kan ha för betydelse för förskolan och skolan och ni får gärna hjälpa mig att tänka kring det.

Ha en fortsatt inspirerande vecka!

12 sep. 2011

För att göra någon skillnad....

...måste man anstränga sig. Lärare skall göra skillnad. Lärare skall påverka, förändra till det bättre, ge förutsättningar, ge möjligheter, ge inspiration. Lärare skall lära varje dag, lära något nytt, förändras, förbättras, förnyas.

Vill du vara lärare? Är du redo att anta utmaningen?
Kom med och låt oss hoppa tillsammans!

10 sep. 2011

Kämpa emot vardagen!

Anonym sa...

Så otroligt inspirerande just nu denna blogg. Jag känner själv, att jag efter ett år i yrket redan tappat suget och undrar hur ska vi ta oss vidare i vårt arbete. Mycket fokus läggs på praktiska vardagsproblem och känns som vi inte har fokus eller mål med vad vi vill med våran verksamhet. Men det du skriver ger mig ändå känslan tillbaka till varför jag ville arbeta som förskollärare och utbildade mig till det. Tack!


Jag blir så ledsen när jag hör om lärare som inte ens har ett år på nacken och redan börjar tvivla. Byt jobb om ni känner att ni sitter fast (vi är VÄLDIGT populära på arbetsmarknaden och det går bara uppåt)! Hitta ny sammanhang där era kompetenser får blomma där ni får lov att förändra något på riktigt! Fortsätt brinna för det ni gör och låt aldrig någon säga att det bara är vilket yrke som helst, det är världens viktigaste!
 
Anonym, jag hoppas verkligen att du kan hitta ett andningshål, jag ska hjälpa dig och alla andra som känner likadant så mycket jag bara kan! Skriv gärna till mig för mer personlig handledning!
 

Ha en go helg alla stjärnögspedagoger :)

En pedagogisk process

Den pedagogiska dokumentationen är vårt verktyg för att driva verksamhet på vår förskola. Den pedagogiska dokumentationen ligger till grund för allt vi gör och är vårt sätt att implementera läroplanen.

Vi börjar i OBSERVATIONEN där vi söker efter något. Det kan vara (som det är nu i början) efter vad barnen intresserar sig för just nu, hur de gör, vad de säger. Längre in i projekten, ponera att arbetet handlar om barns uppfattning och utforskande av tid, då kan fokuset t.ex. på vilka sätt utforskar barnen tid.

VÅRA VERKTYG är; öronen, ögonen, anteckningsmaterial, kameran, ljudinspelning, videoinspelning.

Vi har också olika tyoer av REFLEKTIONSSCHEMAN (som är framarbetade av pedagoger, pedagogistan och rektor) som vi använder oss mer eller mindre av beroende på vad som fungerar bäst i olika situationer. Reflektionsscheman kan se ut som en "enkel" trespaltare

1. Hur gör barnen? 2. Vad säger de? 3. Pedagogens reflektion. (oftast är det här man är när man är i verksamheten)

Vidare har detta utvecklats med flera frågor som fördjupar själva insikten i vad som påverkar gruppen och varje enskillt barn i den samt som verktyg för pedagogen att skapa en berättelse runt observationen. (Detta är PEDAGOGENS REFLEKTIONSTID, egen planering i traditionella ordalag 2h/vecka) Här ser vi barnen i mindre grupper, vi kan få möjlighet att följa varje barns utveckling och lärande se hur varje barn är en resurs för gruppens lärande. Här kan vi också utmana, stötta, och arbeta med att synliggöra varje barn. Här finns underlag till samtal om/med barnet och föräldrarna.

Var befinner sig barnen?
Vad har de tillgång till för material?
Finns det särskilda material som är utvalda för utmaningen? Vilka är dessa?
Hur presenteras materialet?
Vilka material väljer barnen?
Vad har materialets färg, form, struktur, användning för betydelse för barnets val?

Hur är barnen grupperade? Varför är gruppen som den är? Vem bestämmer gruppen?
Hur använde barnen sig av varandra?
Vilka likheter och olikheter finns i barnens sätt att göra?
Hur använder barnens sig av dig som pedagog?
Hur länge varar uppgiften/utmaningen/aktiviteten?
Vilka var med?
Hur presenterades utmaningen?
Hur uppfatttade barnen utmaningen?
Hur tog de sig an den?
Vad ser barnen?
Hur är pedagogen?

Vidare har vi REFLEKTION och DIALOG i LÄRARLAGET där Pedagogista, Atelierista,Torgpedagog, Utepedagog kan ingå (det här är vår "arbetslagsplanering" för att prata i traditionella ordalag 1,5h/vecka) kring berättelsen;

Vilka förutsättningar gav den pedagogiska miljön, synlig/osynlig? Vilka möjligheter gav redskapen?
Vilka frågor, hypoteser, tankar och fantasier hade barnen?
Vilka frågor, hypoteser, tankar och fantasier hade pedagogen/pedagogerna?
Hur utmanar vi barnens frågor, hypoteser, tankar och fantasier? Vilka redskap använder vi?
Koppling till Lpfö, Lap (Lokal arbetsplan) och teorier om barns lärande!

Sen börjar det från början igen!

Vi samlar de reflektioner vi har gjort för att i slutet av terminen kunna TITTA TILLBAKA PÅ PROCESSEN när vi utvärderar. Här kan vi då tänka över om verksamheten har erbjudit möjligheter för barnen att sträva mot läroplanens mål. I en powerpointpresentationen kan text och bilder läggas tillsammans, här kan barnen, pedagogerna och föräldrarnas tanke om arbetet samlas och ge en tydlig överblick samt användas som diskussionsunderlag på föräldramöten och vid möten med andra som vill ta dela av förskolans arbete.

Detta underlag är hela tiden levande och vi tänker och förändrar det allt eftersom vi lär oss mer om hur barn utforskar och lär sig.

Hur gör ni när ni lägger upp er verksamhet? Vart startar ni, hur driver ni och hur utvärderar ni?

6 sep. 2011

Stora öron

Nu inleder vi vår observationsfas. I två veckor (till att börja med) lyssnar vi in barnen i mindre grupper. Hur gör de? Vad säger de? Barnen är aktiva i miljön och vi har blocket i knät och kamran i handen och fångar lärande i stunden, diskussioner, tankar och görande. Vad finns det för spår? Finns det barn som utforskar liknande spår? På fredag pratar vi med varandra om detta utifrån bilderna.

"Du får komma till oss på fredag, men det är inte fredag idag, det är natten idag och stjärnorna lyser...nu får du gå för vi ska sova i vårt hus"

C 3år