Jag inreder min sons rum. Han är åtta månader och jag undrar vad han ser. Han är snabb som vinden och ålar med en hastighet som gör att jag får kliva med långa steg. Han börjar nu utforska sin närmiljö och har insett att hans rum har spännande saker i sig. Jag (som börjar jobba igen på måndag) har tagit på mig glasögonen och gjort som jag brukar, intagit barnets perspektiv. Min son ligger ju på mage så jag gjorde likadant. Jag la mig på mage i dörren till hans rum. Vad såg jag , vad lockade och var skulle jag utveckla miljöerna? Med detta perspektiv började jag arbeta. En helspegel fick lägga sig ner vid golvet, en grön och skön läs/myshörna med en lika grön bokkorg samt glittriga kuddar och spännande ormar, en matta att leka på med lättillgängliga saker att plocka ur sin egen hylla, ett genomskinligt blått tyg som hänger från taket - lagom att hänga och slänga med. Min vän har sytt sinnespåsar, som små ärtpåsar men med olika innehåll, vete, havre, makaroner, ris m.m. dessa ska få sin plats i en korg på golvet likaså min sons älskade paketsnören i alla dess färger....
Jag älskar verkligen att inreda spännande miljöer som lockar till utforskande. Snart är det dags att intaga torget på förskolan igen :) Underbart!
Kan jag vara din "lilla dotter" som ska leka, utforska, upptäcka rummet som du har inrett med så mycket omtanke och omsorg?
SvaraRaderaDet enkla du har gjort att lägga dig på golvet har inspirerat dig till att få en helt annat perspektiv över miljön och över ditt barns utveckling och lärande. Man kan ju undra hur kommer det till att vi som jobbar med barn kommer inte oftare på sådana "enkla" lösningar.
Det ser ut som du jobbar på en helt underbart ställe och vad jag tycker mest om är att du laddad med mycket positiva tankar och energi kring din profession.
Jag har verkligen tur som har hamnat rätt :) På min förskola lyssnar man på varandras idér och tankar och tar tillvara varandras kompetenser! Vi har roligt när vi arbetar och vi är ständigt nyfikna. :)
SvaraRadera