13 apr. 2009

pedagogisk dokumentation

"Böj på knäna och låt dig förundras över vad barn gör och kan "

Hillevi Lenz Taguchi

När jag började arbeta på min nuvarande arbetsplats visste jag lite om pedagogisk dokumentation. Jag var en av tre som fick fortbildning i ämnet och gick Reggio Emilia Institutets grundkurs i pedagogisk dokumentation. Jag hade då arbetat i några månader och blivit lite mer insatt i vad det innebar att använda sig av pedagogisk dokumentation. Under kursens gång förstod dock både jag och mina kollegor att vi ändå låg långt före de andra kursdeltagarnas kunskaper och användade av pedagogisk dokumentation. Kursen var mer som en bekräftelse på att det fanns fler som tänkte som vi gjorde kring P-D.

Hemma på förskolan hade vi redan startat igång våra lärgrupper med temat Pedagogisk dokumentation. Lärgrupperna består av 2½ timmes reflektion och diskussion varannan måndag för en pedagog från varje arbetslag. Vi tog med dokumentation som vi diskuterade och funderade kring hur man kunde gå vidare. Vi läste samtidigt valda delar (valda av vår Pedagogista) av Ann Åbergs Lyssnandets pedagogik. Den största och mest omfattande tanken som bearbetades var Vad är skillanden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation?
Dokumentera gör man när man samlar material, bilder, ljud, tankar m.m. från verksamheten. Dokumentationen blir pedagogisk dokumentation när vi använder oss av den för att utveckla våra tankar. Vi samlar vårt material och studerar det, refekterar tillsammans både pedagoger emellan och barnen emellan. Vi sätter upp bilder eller gör små böcker där barnens upplevelser går tillbaka till barnen. Här reflekteras det igen över vad vi gjort, hur vi gjort, kanske går vi vidare och hittar nya trådar. Slutligen kan dokumentationen presentera hur vi tänk under en lärande process, hur lärandeprocesser växt fram och vi kan synliggöra hur lärandet - växandet fungerat.
Dokumentation var för mig först ett görande. Jag fotade, spelade in ljud, filmade samlade som en liten ekorre. Det slutade med att jag hade 100tals dokumentationer som låg i en hög som jag inte riktigt visste vad jag skulle göra av.
Idag består vår dokumentation av lite olika delar.

Miljödokumentation - inspirartion
Här stärker man miljöerna på förskolan med bilder och texter ett exempel kan vara byggrummet. Här finns bilder av när barn bygger, inspiration kring vad man kan göra, hur man använder materialet men också bilder för hur materialet förvaras. Här finns också bilder på byggnader som broar, höga hus, mönserkostruktioner m.m. I ateljen hänger barnens alster på väggarna de representerar olika tekniker, färgval, tankar och ideér som barnen har haft.

Miljödokumentation- information
Här finns bilder när barnen använder materialet eller vad materialet har inspirerat till för tankar. Skillanden mot ovan är att det finns texter där pedagogerna förklarat varför man valt materialet, vad materialet har utvecklat hos barnen och hur de använder det. Denna dokumentation är bildmässigt till för barn och vuxna medan texterna vänder sig till vuxna - pedagoger och föräldrar. Här kan också vidareutvecklas genom att frågor ställs till pedagogerna som valt med materialet- hur använder barnen materialet, vad händer ?

ped-barn-barn
Här finns bilder som visar förlopp. Hur gjorde barnen när de använde sig av boken Luddes Koja för att göra en engen koja? Hur gick deras tankar ? Här finns nu bilder och text uppsatta av när barnen erfar bokens inspiration för att göra en koja. Bilderna finns på väggen brevid plasten där upplevesen tog plats och barnen kan nu använda sig av bilderna för att diskutera hur de gjorde, göra igen, utveckla m.m. Här synliggörs också barnets/barnens kompetser. Se vad jag/vi kan!

ped-ped
Bilder har samlats in av pedagogerna som har varit med några barn och upptäckt något. Pedagogerna diksuterar vad de ser, hur de ska gå vidare. Så här byggs vår verksamhet upp. Så här driv teman och projekt vidare. Här synliggörs också pedagogernas subjektiva tankar om dokumentationen och arbetslaget får möjlighet att se olika saker i dokumentationen som diskuteras. Barnens och gruppens komptenser lyfts fram. För varje reflektionstillfälle upptäcks nya tankar och här har pedagogerna i arbetslaget sin yrkesmässiga utveckling.

barn-barn
Ett av barnen har samlat is från hallen i ett glas. Hon driver vidare ett förlopp där hon prövar en hypotes. Barnet häller på vatten och ställer glaset i frysen. Pedagogen tar bilder. Barnet fryser vattnet till is och visar de andra barnen. Hon förklarar också vad som hänt och hur hon tänkt. Vid en reflektionssamlig en vecka senare visar barnet med hjälp av bilderna hur hon gjort och vi driver tillsammans vidare genom att utmana de andra barnen att exprimentera kring is.

IUP- utvecklingssamtal
Dokumentationen används också för att styrka barnets intressen och görande på förskolan vid utvecklingssamtal och IUP. Här läggs alltså fokus på det barnet är intresserad av och hur man kan vidareuteckla det. Precis samma fokus som lägg på gruppen vid reflektionstillfällena för arbetslaget.

Hur går man då från att dokumentera allt till att ha ett särskilt fokus?
Vi har gjort så att vi har ett gemensamt tema över hela stadsdelen. Det är temat som är i fokus och projekten driv runt det. Nu spetsar pedagogerna sina ögon och öron kring temat och har därför ett fokus på vad som ska dokumeteras. Just nu finns en stor dokumentationsvägg ute i vår hall där barn-föräldrar och pedagoger kan reflektera kring det som händer just nu. Här samlas idéer och tankar kring projekten och allas tankar är värdefulla och viktiga.

Pedagogisk dokumentation är för mig ett lyssnande, upptäckande och lärande.

9 kommentarer:

  1. Väldigt intressant. Jag tyckte om följande mening: "Dokumentationen blir pedagogisk dokumentation när vi använder oss av den för att utveckla våra tankar".

    SvaraRadera
  2. Jag har tänkt skriva ett examensarbete kring pedagogisk dokumentation... var intressant att ta del av dina tankar kring den pedagogiska dokumentationen i din verksamhet.

    SvaraRadera
  3. Marie, japp, det är precis så det är :)

    Å Johanna...om du någongång läser detta så skulle det vara väldigt roligt att läsa ditt arbete!

    SvaraRadera
  4. Tack för intressant läsning.
    För mig framstår det dock som ett stort frågetecken varför och till vilken nytta man också skall göra barnen till en viss form intellektuellt medvetna om sina framsteg, ist för att "bara" låta dem uppleva och lära sig. Är det så att det finns tankar om att detta påskyndar eller förbättrar deras lärandeprocess? Och varför vill man det isf?
    Skulle det inte kunna vara så att detta stressar barnen?
    Mvh

    SvaraRadera
  5. Intressanta och viktiga frågor :) Jag ska besvara dem i ett inlägg !

    Ha en skön sommar!

    SvaraRadera
  6. Hej Linda! Läser mentorsutbildning på Högskolan i Borås och är ute och surfar på pedagogisk dokumentation. Var hamnar jag om inte på Linda Linders blogg ha ha..... Tack än en gång för din fina föreläsning på KIL-dagen. Nu ska jag skriva om vad som kännetecknar en god pedagog -de du.... Hälsar Ingela Martinez-löfgren i Partille

    SvaraRadera
  7. Ingela :) Vad roligt att du hittade hit! Det låter spännande med mentorsutbildningen. Hoppas du hittar många nya tankar och ingångar att leda och inspirera andra. Utmanande uppgift du fått! Skulle vara spännande att ta del av ;) Det var väldigt inspirerande att föreläsa för er och jag hoppas vi ses snart igen. Lycka till med utbildningen!
    VH
    Linda

    SvaraRadera
  8. Hittade ett intressant verktyg för pedagogisk dokumentation, vet inte om det har släppts ännu men tänkte att det kan vara av intresse. www.dokufant.se

    SvaraRadera
  9. Superbra o intressant!

    SvaraRadera