Önsketankar

Såg precis på Agenda. Jan Björklund, fördärvet för svensk utbildning, försökte försvara sin "pedagogiska" tanke. Jag önskar att jag kunde skruva av hans huvud från hans kropp och se hur bra han klarade sig då...det är ju faktiskt det han vill göra med våra elever.

grrrrrr.......

Val av miljöer i förskolan

Trillade in hos Lennox på bloggen På förskolan. Hon och hennes kollegor hade börjat fundera kring hemvråns vara eller icke vara. Funderingar kring att hemvrån stärker de traditioenlla könsrollerna som förskolan skall motverka.
Vi har haft samma diskussioner. Här kommer mina tankar.

För det första. Jag tror att den viktigaste delen av genusarbetet ligger i diskussionerna i arbetslaget, mellan pedagoger och barn och mellan barn och barn. Det viktiga är att medvetandegöra de traditionella mönstrena och ifrågasätta dem tillsammans. Jag tror inte på att man ska ta bort materialet jag tror man som pedagog ska vara där och utmana. Barnen har i förskolan möjlighet att möta vuxna som ifrågasätter och vänder upp och ner på barnens förgivettagande. Vi har haft många sådana diskussioner på vår förskola.

Nä jag var iväg och reste köpe jag tre klänningar i rosa och lila med tyll och glitter på. Dessa tog jag med till förskolan och barnen klädde ut sig i dem. En av killarna blev fullkommligt förälskad i den ena klänningen och frågan kom upp från en av hans tjejkompisar...kunde killar verkligen ha klänning...de var ju till för tjejerna? Detta ledde till diskussioner om vad killar respektive tjejer kunde och inte  kunde göra. Barnen levererade många "fördommar " och tack vare klänningarnas existens kunde vi synliggöra dessa och utmana barnen att tänka vidare. Vi är inte de ända förebilder som barnen möter men hos oss kan barnen få ett motstånd som gör att de funderar vidare.

Vi ska nu utveckla hemvrån på vårt torg på förskolan. Diskussioner om vad som ska finnas där bör föras både bland pedagogerna och bland barnen. Vad finns i ett hem idag? Vad behöver barnen för att kunna bearbeta familjens relationer, familjemedlemmarnas roller och görande? Viktigt för oss på förskolan är att materialet är "på riktigt", att det finns riktigt porslin, riktiga kastruller, bord, stolar, kök, telefoner, dator...m.m. för att barnen ska lära sig hantera materialet så som det är och inte en kopia av det riktiga.

Så åter till valet av miljöer på förskolan. Jag anser att variationen är viktigast och att det finns möjlighet för barnen att utrycka sig i alla sina hundra språk. Föränderlig miljö som stödjer  och utmanar barnen där de är.

Det finns så mycket mer att säga men det får bli en annan dag....forstättning följer :)

Snabbreflektion om nya skollagen

Äntligen blir förskolan en egen skolform. Bra säger jag som vill att förskolan skall bli tagen på allvar. Det är ett otroligt viktigt arbete som lägger grunden till barnens inställning till lärande och kunskap. Vi kämpar dagligen för att få föräldrar, politiker, samhället osv att förstå vad vi gör. Förskolan är ingen plats för barnpassning. Förskolan är så mycket mer (eller kan vara om pedagogerna engagerar sig).  Dagligen föklarar vi för föräldrar hur vi arbetar, hur barnen möter nya upplevelser och lär och utvecklas. Ändå får vi ofta höra
-Har han ätit något idag? - Hur länge har han sovit?  I mitt arbetslag har vi nu fyraåringar och vi har arbetat med deras föräldrar sen start. Nu är det väldigt sällan vi hör sådana frågor. Nu frågar oftast föräldrarna barnet, vad har du gjort idag? Vårt arbete med att involvera föräldrarna i förskolans arbete har också gett frukt då de engagerar sig betydligt mer i det som händer nu än vad de gjorde förut.

Så då åter till skollagen. Benämningarna av pedagogerna som lärare gick alltså inte igenom även om det på mitt intyg från Högskolan inte står förskollärare utan lärare i förskola och fritidshem. Väldigt konstigt att det ska vara så svårt att ge oss vårt rätta namn. Undra varför? Och så var det förskolecheferna  som inte fick inte lov att kalla sig rektor...undra varför?

Jag börjar undra om förskolan är ett ot mot skolans auktoritet, att det vi gör ligger så mycket närmre barnens eget sätt att lära. Tänk om skolan kunde lära sig av förskolan. Detta var väl tanken när förskoleklassen instiftades men istället blev det tvärt om. Nu vill jag inte dra alla skolor över en kam. Jag vet att det finns de skolor som tar tillvara barnens egen drivkraft och nyfikenhet på ett alldeles ypperligt sätt. Jag vet också att det finns förskolor som "passar barn" vilket den nya forskningen från bl.a. Sonja Sheridan visar Barns tidigare lärande- en tvärssnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande". Denna skall jag kasta mig över så fort jag får tillfälle. Intressant att se hur kvalitetsbegreppet gestaltas.

Politikerna går på om hur viktigt det tidiga lärandet är och vill genom den nya läroplanen tydliggöra lärandets roll i förskolan men ändå vill de hålla förskolans status nere genom att göra skilland på förskolan och de andra skolformerna. Varför undrar jag igen?

Mammaledig

Efter ytterligare ett långt uppehåll har jag nu äntligen tänkt börja blogga igen :) Sonen, japp det blev en liten son, har fått in lite rutiner och jag har nu lite tid till annat än bara amma :) Planerar att vara hemma tom september så nu har jag lite tid att tänka över mitt arbete och allt som kommer med det. Mycket spännande händer just nu och vår förskola utvecklas. Jag deltar via mailen och via mina goa kollegor som håller mig uppdaterad. Jag ser fram emot att dyka in igen när tiden kommer. Så länge finns mina tankar här.

Den Individuella UtvecklingsPlanen - IUP

Hu, jag gillade verkligen inte den tiden på året då vi skulle sätta oss med IUP. Vår IUP fokuserade då på i vilka situationer/moment som barnet behövde stöd. Jag och många med mig uppfattade IUP:n som en felsökningsmall. Vi hade svårt att förankra den i verksamheten och med vår barnsyn samt tyckte att den fokuserade på barnet utan omständigheter och sammanhang. Vidare valde hela stadsdelen att utveckla IUP:n, något som alla pedagoger på vår förskola applåderade. Jag och en kollega prövade en IUP-mall från Biskopsgården och deltog i en liten pilotstudie bland pedagogerna i stadsdelen. Vi fick mycket bra tankar från denna och mycket bra respons från föräldrar. Nu hänger vår IUP ihop med vårt arbete och är inte en del vid sidan om. Så som vi arbetar med IUP:n idag är på samma sätt som vi arbetar med våra projektarbeten vid vår reflektionstid.

De största förändringarna är att IUP:n nu lägger fokus på barnet I verksamheten. Frågorna är konkreta och driver barnets utveckling framåt I verksamheten. Hur påverkar verksamheten barnet ? Frågorna är som följer.

Beskriv , berätta och VISA med stöd från dokumentation vad barnet gör och är intresserad av just nu.
Här plockar vi alltså fram dokumentation, bilder, film, ljud som visar de intressen som vi ser hos barnet. Vi tittar på situationer där barnet är kreativt, förundrat, där barnet hittar sin plats och har möjlighet att leva ut.

Beskriv och diskutera hur ovanstående kan fördjupas, utmanas och utvecklas.
Vidare tittar vi på hur vi skulle kunna utveckla dessa situationer och utmaningar för barnet. Vad skulle vi önska att barnet fick möta, vad skulle vi vilja kunna erbjuda och utmana barnet i. Hur får detta barn möjlighet att växa ?

Utifrån ovanstående, konkreta förändringar för verksamheten.
Så vidare till hur vi förändrar verksamheten för att barnet skall hitta dessa möjligheter. Vad kan vi konkret erbjuda barnet, vilka situationer kan vi inbjuda till ? Vad behöver barnet för material, tid, situation, grupp m.m.

IUP-arbetet är nu en del som hela tiden är levande i vår verksamhet, precis så som det ska vara :)

Vad har ni för tankar kring IUP? Hur upplever ni arbetet med IUP:n? Vad gör IUP:n för er verksamhet?

Hur levandegör du värdegrunden i verksamheten?

Jag vill veta hur du/ni gör i er verksamhet. Hur håller ni diskussionen och handligen vid liv?

mammaledig

Har inte varit så aktiv här på bloggen på ett tag. Har haft mycket att skriva om och ska försöka ta igen en del nu när jag gått hem fyra veckor innan vår lill* bebis kommer. Mycket har hänt. Jag ska skriva om besök av pedagoger från Italien och Holland och Norge, mina tankar som torgpedagog, vår påbörjade utveckling av utetorget, våra utvecklingsförstärkare, den nya utofrmingen av IUP:n m.m.....

Har mycket tankar att processa nu , du följer väl med?

Värdegrunden stannar lätt vid ord...

"DRÖMMAREN sa...
Tänker du på pedagogerna förhållningssätt mot barnen som helhet då också, som i tex konfliktsituationer, vid maten. Det tänker jag är det svåraste. Ofta upplever jag att man seperar dessa saker. Man möblerar så det tilltalar och ser mer demokratiskt ut och sedan bemöter man barnen utan en tanke på värdegrunden, barnen bemöts som om de har en lägre status. Tex man talar över huvudet på barnen, man tilltalar dem inte alltid med respekt och man värderar deras handlingar utan att veta vad någon tänkt och är inte genuint nyfiken utan kanske snarare mer förmanande.

Har du några tankar kring detta, skulle vara så spännande! "

På vår förskola har det länge talats om värdegrund....och det är just det vi gör...vi pratar och pratar. Ord som tillit, respekt för barnet, demokrati m.m. dryftas ofta men hur omsätter man det i handlig? Precis som Drömmaren sa så anser jag också att det dagliga bemötandet, blicken som säger att du lyssnar på barnets önskan, kroppen som visar att du finns där för barnet, tilliten du visar när du ger barnet möjligheter att styra sin egen dag är oerhört viktigt och själva grunden. Att du i varje moment under dagen tänker på hur du levandegör de stora ord som handlar om värdegrunden.

Ta exemplet med vuxna som slevar upp mat på lilla Noras tallrik. Hon är två år och kan inte ta själv, enligt de vuxna. På förskolan skall Nora enligt min mening få lov att välja själv, få lov att prova och få den tid hon behöver. På förskolan är det vi pedagoger som har möjligheten att ge detta till Nora. Vi har möjligheten att stödja henne i hennes val och visa henne att hon klarar saker själv. I varje situation ska vi tänka så och uppmuntra Nora att ta för sig i sitt eget utforskande.

Jag arbetar ju i en förskola som inspirerars och utvecklas med tankarna från Loris Malaguzzi och Lev Vygotskij. Ofta får man höra om missförstånd hos pedagoger som inte arbetar så här och som ibland ser det som ett hot mot den "svenska" modellen. Det talas ofta om hur vi fokuserar enbart på miljö och att det med hjälp av lite låga stolar ska gå att arbeta Reggioinspirerat. Senast i senaste nummret av Tidningen Förskolan tog en pedagog som skrivit en insändare upp detta. Det jag ser är att dessa pedagoger ser bara ytan på en verksamhet som är så otroligt mycket mer genomtänkt. Fråga oss varför vi valt de material vi har, varför miljön ser ut som den gör. Vi har svar för vi tänker på detta varje dag. Det jag vill säga om det är som min rektor sa - Genom RE-s filosofi LEVER vi läroplanen. Ingenting är för oss självklart eller fastlagt. Saker och ting förändras hela tiden och inget kan därför vara likadant.

Det handlar hela tiden om att lyssna. Att lyssna på barnen, se deras handlingar i miljön och ifrågasätta sitt eget handlande. Göra om och göra nytt....Värdegrunden ska vara levande. Den ska andas och omhulda varje handling dagligen i verksamheten.

Värdegrunden i den fysiska miljön?

Vad säger vår miljö om vår barnsyn? Visar den att vi har tillit till barnens förmågor, att vi ser deras behov genom att lyssna på deras tankar och handlingar, att vi vill att de ska kunna välja och vara självständiga, stödja varandra? Vad säger vår fysiska miljö om vår värdegrund?

Det är lätt att prata om värdegrund med hur lätt är det att göra, ända ut i fingerspetsarn?

Det är sånt jag funderar på nu.....

Ny termin, ny miljö att utforska

En ny termin har börjat och vi har flyttat upp en avdelning. Vår grupp med fyraåringar behöver nya utmaningar. Nu delar vi vinge med femårsgruppen och har nya samarbetsmöjligheter framför oss.

Redan före semestern hade jag och mina kollegor ett par dagar att ställa iordning en början till miljö på nya avdelningen. Rummen är fördelade som följer;
i stora rummet finns
-datorn med tillgång till internet (med pedagog) word och paint
-ett stort runt bord med möjlighet till att spela, rita, äta m.m. ,
-ett hörn och matta för rollek (med tema från Luftslottet av Markatta)
-i koppling till mattan finns böcker och cd-spelare,
-en byggyta med tågbanor stora träklossa och duplo,
-en liten rund byggamatta med vilda djur-kapplastavar-stenar och kastanjer,
Lilla rummet
-med en del bygg med svartvitt material-smålego-logiska block och plastmaterial, andra delen en overhead med färgat material-glasstenar-tenstickspinnar-plastmosaik-spetstyg och bubbelplast.
Lilla ateljén
-med möjligheter till torra färger, klister, väv m.m.
Våtateljé
-som ligger mellan 4 och 5års avdelningarna, med lera och våta färger, tapetklister m.m.

Detta är miljön på avdelningen. Vi har dessutom tillgång till torget som har kompleterande miljöer.

Musik/rytmik/dockteater
På stora röda runda mattan finns tillgång till musikinstrument både små som ägg, kastanjetter, marracass, tamburiner och stora piano, gitarr och trummor. Här finns också handdockor.

Rollek
En väl tilltagen rolleksavdelning med kläder-hattar och skor, köksgrejer, mat, dockor, telefoner, kameror och säng. Utanför finns tre stora bord som barnen äter vid på lunch, där finns möjlighet att bygga kojor, duka upp m.m.

Storbygg
Här finns tillgång till stora pusselplattor, brios röda pappaklossar samt stora djur. Ska kompleteras med större kartonger, ev plasthinkar.

Småbygg
Två runda mattor som avdelar. Ena sidan för smådjur, pappkoner, tygbitar och returplastföremål. Andra för storduplo sorterade i färg.

Väven
En rund väv av armeringsnät med tillhörande tygtrasor och garn.

Sagopölen
En rund grön pöl med kuddar i brevid ett stort gammalt skåp fullt med böcker. Här ovanför finns också en cd-spelare.

Borden
På äldrebarnsavdelningarnas sida finns bord med materila utställt, logiska block-hårda och mjuka, en våg med vikter, pussel och spel, smålego, pennor att måla med och papper.

Så ser torget ut än så länge. En början :)
Utemiljön ska utvecklas nu i höst och vi ser fram emot att kunna erbjuda barnen nya möjligheter.