Första föreläsningen jag hörde på #sett2014 var Henrik och Catharinas. De arbetar i Lunds kommun i förskolan, Henrik som IKT-utvecklar och Catharina som förskolechef.
De startade med att lägga grunden i hur de ser på verksamheten, vilken barnsyn de har. I bilden ovan kan du se hur de tänker. De ville också använda sig av ord och begrepp som skulle vara (eller som behövde bli) väletablerade på förskolorna både bland barn och pedagoger. Ord som samarbete t.ex. De menade att när vi planterar och arbetar med dessa ord så sprider sig tankarna och görandet med dem. Jag tänker att det är här det börjar. Vi kan inte skapar vår organisation om vi inte vet varför. Vi behöver ta ställning till vad vi vill verka för och utifrån detta skapa de metoder vi behöver. Har vi ord som delaktighet, nyfikenhet, självständighet i våra dokument så måste detta också avspegla sig i våra metoder. Här brister det ofta. Vi pratar om dessa ord och tankar men vi får inte ner det på golvet. Vi använder samma metoder som vi alltid gjort. I Lund känns det som de försöker skapa utifrån sina tankar om dessa ord, de startar där, i sin värdegrund och de förstår att de behöver göra detta gällande för alla som arbetar i verksamheten. Liksom att de vill att barnens ska få möjlighet till tid och reflektion så behöver de vuxna också det.
Deras pedagogiska år var indelat i tre olika sektioner som baserades på dessa valda områden. Varje område avslutade med en reflektionsvecka där man fördjupade sig i det arbetet som man gjort i det specifika området. Att tänka och reflektera fördjupat behövs för att kunna föra vidare tankar och utveckla idéer. Vad tar vi med oss vidare och hur förhåller vi oss till det vi gjort? De var också väldigt noga med att de tänker mycket och utvärderar runt de metoder de använder för att förstå att dessa påverkar resultatet de får. Hade de gjort på andra sätt hade de fått andra resultat. Som man frågar får man svar, brukar det ju heta. Hur medvetandegör vi det för varandra? Likaså gäller i allt vi gör med barnen och varandra. Metoderna mäter inte någon sanning utan skapar olika snitt av verkligheten.
Utifrån deras pedagogiska år har de skapat en metod för att hantera varje periods teman.
MÅL-PLANERANDE-RESULTAT-ANALYS-NYA INSATSER
Det som slår mig är att de metoder jag sett för SKA innehåller samma saker men de heter olika.
De allra flesta grundar sig i Skolverkets system Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? i en cirkulär rörelse. I Partille har vi som jag skrivit om förut, börjat hitta samma ord att dela över hela kommunen, i alla verksamheter. Detta innebär inte att innehållet blir precis likadant men vi rör oss mer i samma tankar. Eller som Vea Vecchi utrycker det " Vi behöver simma i samma vatten". Detta har gjort att vi har lättare att förstå varandra och jämföra våra analyser. Någonstans behöver vi en gemensam plattform att förhålla oss till men där förutsättningarna ändå är så pass fria att de rymmer de barn/pedagoger/förskolans unika förutsättningar och intressen. Detta var också en sak som Henrik och Catharina tog upp.
Catharina och Henrik lyfte att de såg det som viktigt för flera pedagoger att delta i samma fortbildning. Man behöver varandra när man driver utvecklingsarbeten. Om bara någon eller ett fåtal får del av fortbildningen så är det mycket svårare att driva på den tillsammans. Dessutom behöver man få tid till att bearbeta den fortbildning man får och fundera kring konkreta förändringar.
De har på deras förskoleenhet organiserat sig på samma sätt som vi har på min där samordnare fått i uppdrag at sitta med i den pedagogiska ledningen. Här har de system på två timmar per vecka där samordnare, rektor och IKT-utvecklar möts och en gång per månad när man möts över hela området. Jag tror verkligen på detta sätt, att involvera flera och dela på den pedagogiska ledningen. Särskilt i tider som dessa när rektorerna blir översvämmande av arbete med allt annat än pedagogisk ledning men också för att vara fler som tänker tillsammans. Här får rektorerna möjlighet att plantera sina idéer som vidareutvecklas och bearbetas av samordnarna. Catharina tryckte på ordet transparens. Att få en tydlighet och en genomgående känsla för vart vi tillsammans är påväg, vad som händer i vårt område och hur.
En annan sak som jag tänker var intressant är på sättet som Henrik handleder/fortbildar på förskoleenheten. Han anpassar sin tid och sitt görande beroende på vad pedagogerna behöver. Vissa behöver sitta själva och arbeta med verktygen då går han in och tar barngruppen, andra behöver sitta ensamma med honom, andra behöver handledning i grupp. Att inte anta att alla behöver eller ska ha samma gör förhoppningsvis att han kan nå fram till många och att pedagogerna får det stöd just de behöver, precis som med barnen. Henrik och Catharina tryckte också på att det livslånga lärandet inte bara gäller barnen utan pedagogerna också. SÅ viktigt.
Det finns många olika metoder som ger oss möjlighet att systematisera vårt kvalitetsarbete. Här har den digitala tekniken gett oss större möjlighet att dela och göra våra metoder transparenta både inom vår pedagogiska organisation men också utåt för föräldrar eller andra samhällsmedboragre som är intresserade. I vår iver att systematisera, synliggöra, mäta och kontrollera får vi inte tappa bort vår värdegrund. Håller det hela vägen genom våra metoder eller blir metoderna något som kväver vårt arbete? Tänk noga på detta och välj klokt. Skriv inte saker i sten utan låt det vara dynamiskt och föränderligt inom ramarna. Tajta inte till för att det lätt ska gå att utvärdera eftersom ni då får ett snitt som är alldeles för smalt och kanske just svarar så som ni önskar. Ta med er det Henrik och Catharina säger om metodvalet, att det alltid påverkar resultatet och att ni ska vara noga med att undersöka hur det skulle kunna gett andra resultat och se till att ni alltid är fler som analyserar tillsammans.
#SETT2014 #delaRE
Här känner jag att vi är på god väg Linda - tack för denna rapporten - vi kan titta vidare och fördjupa oss änmer/Ingela
SvaraRadera