Läser med stora ögon Nordin-Hultmans doktorsavhandlig Pedagogisk miljö och barns subjektskapande och tänker att det är en oerhört viktig aspekt ur vilken vi ser och bedömer barn och ungas möjligheter i utbildningssystemet. Hur blir man i samspel med sin omgivning, med de ramar och regler som satts upp?
Vilken utmaning för oss att tänka på hur de samanhang vi skapar i förskolan ger barnen olika möjligheter att visa vilka de är. Vilken utmaning för oss att rikta blicken mot verksamheten och den pedagogiska miljön istället för mot det enskillda barnet! Fundera på hur vår verksamhet ser ut, vad vi begär och ser som normalt. Vi har en historia av att rikta problemet mot barnet, att det är barnets "fel" men som Nordin-Hultman vill påpeka- hur kommer det sig att barnet kan fungera i en situation men inte i en annan? Varför ser vi inte på de situationer som fungerar och frågar oss vad det är barnet finner intressant och utmanande här och varför inte andra former av verksamhet tilltalar barnet på samma sätt? Börjar vi tänka så här så kan vi handla utifrån att strukturera om det vi gör för få barnet i situationer där det kan blomma. Alla ska inte göra samma saker, är inte detta då individanpassad och inkluderande verksamhet så som vi strävar efter?
Läser vidare och begrundar....
Visar inlägg med etikett Pedagogisk miljö. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pedagogisk miljö. Visa alla inlägg
28 mars 2011
17 mars 2011
Vad är det man ser?
En kollega som arbetar med de allra yngsta kom till mig idag med en bild i kameran.
-Linda! Ser du vad jag ser?
Min kollega hade hängt upp en konstbild i ateljen av Marc Chagall.
Nedanför bilden står en pall, en sån liten kökspall från Ikea. På pallen hade barnen arrangerat en burk med fjädrar och en burk med glittrande paljetter som hade samma färjer som fanns i bilden, en gul lök (månen) samt en snäcka som hade samma form som kvinnans händer. Föremålen låg i samma förhållande till varandra som på bilden. Förstår ni hur jag menar? Föremålen var från början lokaliserade på olika ställen i ateljén och barnen hade fört dem samman till pallen under konstbilden.
Tänk vad som kan hända när material är tillgängligt och inspiration finns.
Då visar barnen vad de verkligen ser!
-Linda! Ser du vad jag ser?
Min kollega hade hängt upp en konstbild i ateljen av Marc Chagall.
 |
| Marc Chagall |
Tänk vad som kan hända när material är tillgängligt och inspiration finns.
Då visar barnen vad de verkligen ser!
11 feb. 2011
OH i byggen
Äntligen fungerar vår OH igen. Det har en bit vägg att fästa sin bild på eller vrider vi den mot byggena så det blir ljus och reflektion. Den gör all skillnad.
19 jan. 2011
Miljöbesök
Vi har något som kallas för Miljöbesök på vår enhet. Pedagogistorna (vi har två på enheten) samlar en grupp pedagoger för att besöka miljöerna i ett av våra två hus. Vi går igenom avdelningarna och tittar på hur miljöerna är uppbyggda, pratar lite med pedagogerna på plats (om det är möjligt), delar tankar om hur miljöerna skulle kunna utvecklas eller tänker på särskilda saker i miljön om det finns speciella önskemål om vad vi ska titta på.
I måndags hade vi miljöbesök. Det var ett bubblande, undersökande, nyfiket gäng pedagoger som reflekterade, funderade, konstruerade tankar tillsammans. Vi förundrades över utmaningarna som fanns i miljön för barnen. Bland annat tittade vi in hos de allra yngsta och fick ta del av hur de utforskade tid, kraft, rörelse, form, mängd genom att rulla bollar genom rör som var upphängda i taket. Rören hade olika lutning och olika tjocklek, bollarna var olika stora och har olika ytskikt. Så spännade! På dörren till rummet hade pedagoerna skrivit sina tankar om vad barnens utforskade för att tydliggöra för besökande.
Tänk vad viktigt att ta del av varandras arbete och tänka tillsammans!
Mer om detta kommer!
I måndags hade vi miljöbesök. Det var ett bubblande, undersökande, nyfiket gäng pedagoger som reflekterade, funderade, konstruerade tankar tillsammans. Vi förundrades över utmaningarna som fanns i miljön för barnen. Bland annat tittade vi in hos de allra yngsta och fick ta del av hur de utforskade tid, kraft, rörelse, form, mängd genom att rulla bollar genom rör som var upphängda i taket. Rören hade olika lutning och olika tjocklek, bollarna var olika stora och har olika ytskikt. Så spännade! På dörren till rummet hade pedagoerna skrivit sina tankar om vad barnens utforskade för att tydliggöra för besökande.
Tänk vad viktigt att ta del av varandras arbete och tänka tillsammans!
Mer om detta kommer!
30 okt. 2010
16 okt. 2010
Att börja arbeta med konstruktion
Jag har fått lite frågor angående hur man kan starta börja förändra sin miljö. Jag kan berätta hur vi har gjort med inspiration från andra. Alla har olika förutsättningar och olika möjligheter att göra förändringar men alla KAN göra förändringar om man VILL. Jag anser att lärande är förändring och att det därför är nödvändigt med ständig förändring och utveckling i verksamheten. Det viktigaste är att prata med varandra i arbetslaget och börja tänka och fundera över vad man vill erbjuda barnen och hur man ska göra det. Det är alltid bäst om man är överrens i arbetslaget eftersom mycket av arbetet handlar om att vara konsekvent och tydlig med sitt pedagogiska ledarskap och sin lotsning av barnen i miljön. Det handlar inte längre om att "vakta" barn som leker utan att själv vara aktiv som pedagog och nära barnen rent fysiskt så man hör och ser vad som pågår i barnens utforskande. Detta är ett sätt att arbeta som kräver mycket av pedagogerna men som gör jobbet SÅ mycket intressantare och roligare och föränderligt varje dag!
När det gäller att bygga upp nya miljöer/ förändra nuvarande miljöer så kan man börja med att titta på vad som skulle vara aktuellt för verksamheten. Vad erbjuder ni på avdelningen? Vad kan barnen utforska? Vad saknar ni?
Starta i lite skala och börja med en station. En av mina läsare undra om det skulle gå att genomföra hennes planer om en bygg för 1-2åringar. Hon hade ett rum som var aktuellt och kunde användas för byggen. Frågan var om de små skulle klara av detta och hur man skulle få materialet att stanna där det skulle vara.
Alla barn på vår förskola arbetar i stationer, oavsett hur gamla de är. Rakt ur huvudet så räknar jag till sju olika stationer på 1årsavdelningen i det stora rummet, sedan finns också en atelje, med tillgång till bl.a. våta färger, lera, silkespapper, fjädrar och snäckor, samt ett mindre rum där det finns ljus-ljud-upplevelser samt en läs/mys/mötespöl. I hallen finns bollar och taktila plattor samt sjalar, i våtutrymmet tillgång till vattenlek (rör och muggar att ösa med). Detta är en rik miljö och en miljö som är hanterbar för de yngsta med närvarande pedagoger.
Börja med några material som kompleterar varandra när det gäller möjlighet att bygga, färg, form, storlek, struktur. Prova materialet på barnen. Tag några i taget och se vad de gör med materialet. Om ni som pedagoger har bestämt en plats för materialet så var noga med att hålla på det. Flyttar man material från en station så kan inte stationen fungera som det är tänkt. Om barnen konstant vill flytta sakerna så fundera på vad det är de saknar dit de flyttar dem, kan ni kompletera där med annat material där? Var nära barnen och se vad de gör. När det handlar om de allra minsta är närheten oerhört viktig eftersom de inte har ett verbalt språk att utrycka med ord vad de tänker. Här måste pedagogen tyda andra kommunikationer. Dokumentera och fundera tillsammans vad det är barnen upptäcker. Börja här :)
När man börjar se hur materialen ger barnen nya möjligheter att utforska och uppleva så "rullar det på". Man ser möjligheterna och får på sig glasögon som letar nya spänannde material överallt :) Min man slänger numera ingenting förrän han har frågat om jag ska ha med ddet till förskolan. Jag samlar material överallt och har i våra förråd. Man vet aldrig när det händer att man behöver kompletera.
På vår förskola går vi nu mot att ha fasta miljöer på avdelningarna som är väl framarbetade och genomtänkta för varje ålder. Meningen är sedan att pedagogerna och barnen som kommer ska ta över miljö från gruppen som varit där. Våra barn byter avdelning varje år så de olika avdelningarna ska vara anspassade för ettåringar, tvååringar...osv..Miljön ska blir rikare och mer mångfaceterade ju äldre barnen blir men det ska alltid finnas möjlighet i alla åldrar att utrycka sig med så många av sina språk som möjligt.
Skriv skriv skriv till mig om ni har påbörjat förändringsarbeten! Jag vill SÅ gärna ta del av det ni erfarit och upplevt tillsammans i arbetslaget och med barnen!
När det gäller att bygga upp nya miljöer/ förändra nuvarande miljöer så kan man börja med att titta på vad som skulle vara aktuellt för verksamheten. Vad erbjuder ni på avdelningen? Vad kan barnen utforska? Vad saknar ni?
Starta i lite skala och börja med en station. En av mina läsare undra om det skulle gå att genomföra hennes planer om en bygg för 1-2åringar. Hon hade ett rum som var aktuellt och kunde användas för byggen. Frågan var om de små skulle klara av detta och hur man skulle få materialet att stanna där det skulle vara.
Alla barn på vår förskola arbetar i stationer, oavsett hur gamla de är. Rakt ur huvudet så räknar jag till sju olika stationer på 1årsavdelningen i det stora rummet, sedan finns också en atelje, med tillgång till bl.a. våta färger, lera, silkespapper, fjädrar och snäckor, samt ett mindre rum där det finns ljus-ljud-upplevelser samt en läs/mys/mötespöl. I hallen finns bollar och taktila plattor samt sjalar, i våtutrymmet tillgång till vattenlek (rör och muggar att ösa med). Detta är en rik miljö och en miljö som är hanterbar för de yngsta med närvarande pedagoger.
Börja med några material som kompleterar varandra när det gäller möjlighet att bygga, färg, form, storlek, struktur. Prova materialet på barnen. Tag några i taget och se vad de gör med materialet. Om ni som pedagoger har bestämt en plats för materialet så var noga med att hålla på det. Flyttar man material från en station så kan inte stationen fungera som det är tänkt. Om barnen konstant vill flytta sakerna så fundera på vad det är de saknar dit de flyttar dem, kan ni kompletera där med annat material där? Var nära barnen och se vad de gör. När det handlar om de allra minsta är närheten oerhört viktig eftersom de inte har ett verbalt språk att utrycka med ord vad de tänker. Här måste pedagogen tyda andra kommunikationer. Dokumentera och fundera tillsammans vad det är barnen upptäcker. Börja här :)
När man börjar se hur materialen ger barnen nya möjligheter att utforska och uppleva så "rullar det på". Man ser möjligheterna och får på sig glasögon som letar nya spänannde material överallt :) Min man slänger numera ingenting förrän han har frågat om jag ska ha med ddet till förskolan. Jag samlar material överallt och har i våra förråd. Man vet aldrig när det händer att man behöver kompletera.
På vår förskola går vi nu mot att ha fasta miljöer på avdelningarna som är väl framarbetade och genomtänkta för varje ålder. Meningen är sedan att pedagogerna och barnen som kommer ska ta över miljö från gruppen som varit där. Våra barn byter avdelning varje år så de olika avdelningarna ska vara anspassade för ettåringar, tvååringar...osv..Miljön ska blir rikare och mer mångfaceterade ju äldre barnen blir men det ska alltid finnas möjlighet i alla åldrar att utrycka sig med så många av sina språk som möjligt.
Skriv skriv skriv till mig om ni har påbörjat förändringsarbeten! Jag vill SÅ gärna ta del av det ni erfarit och upplevt tillsammans i arbetslaget och med barnen!
15 okt. 2010
Torget
Här är dinosauriebyggen på torget. Där finns träklossar i olika storlekar, dionsaurier, kastanjer, frökapslar, gröna växter, grönt tyg, speglar med blå ram som går att flytta omkring satm korgar för materialet.
Denna bild kommer från en av de små mötesplatserna på torget. En liten bygg med svartvitt material. Lego samt plastmosaik. De två röda "rymdskeppen" är två kabelvindor som vi fått från en affär.
Denna bild kommer från en av de små mötesplatserna på torget. En liten bygg med svartvitt material. Lego samt plastmosaik. De två röda "rymdskeppen" är två kabelvindor som vi fått från en affär.
Materialinspiration
Här kommer lite inspirationsbilder från femåringarnas miljöer. Allteftersom barnen blir äldre blir miljöerna rikare på material eftersom deras komptens att hantera stationerna växer och de behöver fler utmaningar.
8 okt. 2010
Inspiration för bygg och konstruktion
Kan man nu få från Förskolan Trollet i Kalmar. En förskola som har inspirerat oss mycket :)
Bygg och Konstruktion
Bygg och Konstruktion
28 sep. 2010
Att veta vad man väljer
Jag funderar mycket på vad vi erbjuder på förskolan. Jag och en kollega pratade om detta idag. Det finns mycket åsikter om hur och vad som ska finnas på en förskola och vad barnen ska ha tillgång till.
Jag vill gärna tänka på att förskolan skall kompletera hemmet och att barnen därför ska kunna ha möjlighet att utforska och undersöka andra miljöer och få andra möjligheter än de har hemma. Detta kan göra att jag kan tycka att t.ex. spel och pussel inte hör hemma på förskolan. Förskolan har med sin miljö all möjlighet att erbjuda barnen upplevelser som de inte kan få hemma.
Tydligt är detta just nu hos de yngsta. Jag hade med mig min lille pojk som är tio månader in på yngstabarnsavdelningen för någon vecka sen. Han kröp omkring i en spegeltriangel, kröp på spegelpapper i ljuset av en OH. Han var i ett rum med fågelsång och ljusupplevelser, han var i en svart/vit gömma där han kunde krypa in bakom en gardin. Han fick uppleva ljus, form, färg, struktur som var olika det han har hemma. Så tycker jag vi ska tänka på förskolan. Förskolan skall vara ett komplement åt hemmet. Vad har vi att erbjuda som inte hemmet har? Hur kan vi nyttja pedagogernas kompetenser att skapa spännande miljöer för barnen att utforska?
Argumenten mot detta kan då vara att barnen väljer att leka vissa lekar. Min kollega sa idag " Det är klart, det beror ju på vad de FÅR för val, säger du till barnen - vill du ha detta ekologiska äpple eller vill du ha godis?Tja vad väljer barnen? " De vuxna ger hela tiden möjligheter till barnen och det är de vuxna som ska ta ansvar för innehållet i verksamheten, vet barnen vad valet innebär? Där har hon fullkommligt rätt.
Mer om detta senare.....
Jag vill gärna tänka på att förskolan skall kompletera hemmet och att barnen därför ska kunna ha möjlighet att utforska och undersöka andra miljöer och få andra möjligheter än de har hemma. Detta kan göra att jag kan tycka att t.ex. spel och pussel inte hör hemma på förskolan. Förskolan har med sin miljö all möjlighet att erbjuda barnen upplevelser som de inte kan få hemma.
Tydligt är detta just nu hos de yngsta. Jag hade med mig min lille pojk som är tio månader in på yngstabarnsavdelningen för någon vecka sen. Han kröp omkring i en spegeltriangel, kröp på spegelpapper i ljuset av en OH. Han var i ett rum med fågelsång och ljusupplevelser, han var i en svart/vit gömma där han kunde krypa in bakom en gardin. Han fick uppleva ljus, form, färg, struktur som var olika det han har hemma. Så tycker jag vi ska tänka på förskolan. Förskolan skall vara ett komplement åt hemmet. Vad har vi att erbjuda som inte hemmet har? Hur kan vi nyttja pedagogernas kompetenser att skapa spännande miljöer för barnen att utforska?
Argumenten mot detta kan då vara att barnen väljer att leka vissa lekar. Min kollega sa idag " Det är klart, det beror ju på vad de FÅR för val, säger du till barnen - vill du ha detta ekologiska äpple eller vill du ha godis?Tja vad väljer barnen? " De vuxna ger hela tiden möjligheter till barnen och det är de vuxna som ska ta ansvar för innehållet i verksamheten, vet barnen vad valet innebär? Där har hon fullkommligt rätt.
Mer om detta senare.....
6 sep. 2010
Mycket handlar om att effektivisera nu :)
Idag var det möte med miljögruppen och vi diskuterade utetorgen på båda förskolorna. Inspirerades av studiebesök och föreläsningar och funderade vidare kring vad som vad som funkar och vad som inte funkar hos oss just nu. Kom fram till att en tydlig plan för utemiljön måste till och sedan ett förslag på uppdelning av ansvarsområden på pedagogerna, då vi ännu inte har någon utetorgspedagog på fulltid (bara fyra timmar/vecka). Tydlighet och avgränsning är ledorden.
Informationen om stationerna måste ha en fast form.
Miljögruppen- Utetorspedagogen - Pedagogerna - barnen Varje instans tar informationen vidare i kedjan. Alla måste få stationen presenterad och bli introducerad. Gården ska liksom innemiljön vara inspirerande och lockande för barnen.
Så till sist...Möten är svåra saker. Man vill hinna diskutera och dryfta men tiden är nästan alltid för kort. Man ses kankse inte tillräckligt ofta så det man sa sist har liksom omkullkastats eller glömts bort. Hur var det nu man tänkte? Det är svårt att fånga tankar.... Jag är en sådan person som vill har struktur på möten. Jag vill ha en plan att följa och något att ta ställning till. Jag blir gaaaaalen när saker flyter runt och tiden rinner iväg. Att effektivisera mötestiden är VIKTIGT. Detta jobbar vi med heeeela tiden!
Informationen om stationerna måste ha en fast form.
Miljögruppen- Utetorspedagogen - Pedagogerna - barnen Varje instans tar informationen vidare i kedjan. Alla måste få stationen presenterad och bli introducerad. Gården ska liksom innemiljön vara inspirerande och lockande för barnen.
Så till sist...Möten är svåra saker. Man vill hinna diskutera och dryfta men tiden är nästan alltid för kort. Man ses kankse inte tillräckligt ofta så det man sa sist har liksom omkullkastats eller glömts bort. Hur var det nu man tänkte? Det är svårt att fånga tankar.... Jag är en sådan person som vill har struktur på möten. Jag vill ha en plan att följa och något att ta ställning till. Jag blir gaaaaalen när saker flyter runt och tiden rinner iväg. Att effektivisera mötestiden är VIKTIGT. Detta jobbar vi med heeeela tiden!
3 sep. 2010
Tankar om torget
På vår förskola finns ett stort torg som sammanbinder alla fem avdelningar. Detta torg har vi kämpat med sen vi flyttade in för tre år sedan. D et har varit svårt eftersom vi inte riktigt har vetat hur vi ska använda det. Vi äter på torget då där finns ett antal bord och stolar som man hela tiden måste ta in i sin planering. Efter studiebesök på Förskolan Trollet i Kalmar (som också arbetar utifrån tanken "ett barn har 100 språk") fick jag inspiration och började dra i trådarna. Jag är numera det närmsta en torgpedagog som finns på vår förskola och har förtroendet från kollegor och ledning att ansvara för den pedagogiska miljön där och vara den som nästa alltid är där tillsammans med barnen och kollegorna. När jag nu har varit borta i lite drygt 10 månader för att jag har varit mammaledig, så har torgverksamheten förfallit. När jag kom tillbaka försökte jag lyssna in mina kollegor om vad som hänt och inte hänt på torget. De berätta för mig om vilka stationer som använts och vilka som inte använts, hur de hade förhållt sig till torget och jag fick känslan av att det fanns en osäkerhet hos många men även en känsla av att helt enkelt inte räcka till. Det fanns också rent praktiska problem som att kunna köra matvagnar och att barnen skulle kunna spar det de gjorde utan att det blev problem med framkomligheten. Jag fick börja med att grundlägga en miljö som jag skulle kunna börja arbeta i. Läs mer om detta i inlägget Tänker på torget.
Vi är i vår miljö mycket noga med att materialet inte flyttas från sin station. Detta kan tyckas vara konstigt att man begränsar barnet i leken, men när man förstått tanken bakom stationerna så förstår man också meningen med desa regler. En station sätts samman utifrån en tanke om ett utforskande. I miljön ska det finnas möjlighet fösr barnen att utforska och uttrycka sig i alla sina hundra språk. Miljön skall också vara estitiskt tilltalande och varierad, stor-liten, mjuk-hård, varm-kall osv.... Stationen är utformad med material som ska kompletera varandra och om något material saknas kan inte stationen fungera som det är tänkt. Varje station måste sen dukas upp av pedagogerna och underhållas av barn och pedagoger tillsammans. Varje morgon dukas torget för att förberedas för barnens ankomst. Materialen skall vara tillgängliga, stationerna ska vara inspirerande, te.x. finns det inget uppbyggt i disnosaurielandet ställer jag upp dinosaurier, klossar och speglar så att det ser ur som någon leker där.
Storbyggen på torget var ett ställe dit inga barn sökte sig, När jag kom tillbaka funderade jag på vad det var som gjorde det så. Jag flyttade bort material som inte såg ut att passa ihop med det returmaterial som fanns och tittade på form och färg hos det material som fanns. Senare under dagen, innan jag skulle gå hem, byggde jag vid stationen och när jag tittade på vad det blivit så fick jag assosiationer till ett slott. Med detta i ryggsäcken så gick jag hem. På kvällen funderade jag på vad jag skulle kunna tillföra stationen. Inget själsligt material fanns där, inga gubbar, inga djur....jag funderade vidare och kom snart underfund med att vi ju nyss hade fått in vackra gubbar i lite större storlek; prinsessor, en kung och en drotting, en drake och en enhörning på avdelningen där jag arbetar. Jag beslöt att prova om de funkade med storbyggen och "mitt" slott. Dagen efter bjöd jag in några barn att leka med mig vid "slottet jag hade byggt" och de följde med ut på torget i full entusiasm. Jag lekte med dem en stund men snart hade de tagit över och jag kunde backa undan och se att storbyggen hade fått nytt liv.
Oftast behövs det pedagoger som våga visa barnen in i de nya miljöerna för att barnen ska ta nya kliv i sitt utforskande. Man kan inte bara skylla barnens ointresse på en miljö som inte fungerar, det kan lika gärna vara så att barnen inte fått en introduktion av pedagoen, en möjlighet att se vad stationen kan erbjuda. Ge inte upp för lätt och var noga med att veta att barnen klarar allt du kan utmana dem med!
Vi är i vår miljö mycket noga med att materialet inte flyttas från sin station. Detta kan tyckas vara konstigt att man begränsar barnet i leken, men när man förstått tanken bakom stationerna så förstår man också meningen med desa regler. En station sätts samman utifrån en tanke om ett utforskande. I miljön ska det finnas möjlighet fösr barnen att utforska och uttrycka sig i alla sina hundra språk. Miljön skall också vara estitiskt tilltalande och varierad, stor-liten, mjuk-hård, varm-kall osv.... Stationen är utformad med material som ska kompletera varandra och om något material saknas kan inte stationen fungera som det är tänkt. Varje station måste sen dukas upp av pedagogerna och underhållas av barn och pedagoger tillsammans. Varje morgon dukas torget för att förberedas för barnens ankomst. Materialen skall vara tillgängliga, stationerna ska vara inspirerande, te.x. finns det inget uppbyggt i disnosaurielandet ställer jag upp dinosaurier, klossar och speglar så att det ser ur som någon leker där.
Storbyggen på torget var ett ställe dit inga barn sökte sig, När jag kom tillbaka funderade jag på vad det var som gjorde det så. Jag flyttade bort material som inte såg ut att passa ihop med det returmaterial som fanns och tittade på form och färg hos det material som fanns. Senare under dagen, innan jag skulle gå hem, byggde jag vid stationen och när jag tittade på vad det blivit så fick jag assosiationer till ett slott. Med detta i ryggsäcken så gick jag hem. På kvällen funderade jag på vad jag skulle kunna tillföra stationen. Inget själsligt material fanns där, inga gubbar, inga djur....jag funderade vidare och kom snart underfund med att vi ju nyss hade fått in vackra gubbar i lite större storlek; prinsessor, en kung och en drotting, en drake och en enhörning på avdelningen där jag arbetar. Jag beslöt att prova om de funkade med storbyggen och "mitt" slott. Dagen efter bjöd jag in några barn att leka med mig vid "slottet jag hade byggt" och de följde med ut på torget i full entusiasm. Jag lekte med dem en stund men snart hade de tagit över och jag kunde backa undan och se att storbyggen hade fått nytt liv.
Oftast behövs det pedagoger som våga visa barnen in i de nya miljöerna för att barnen ska ta nya kliv i sitt utforskande. Man kan inte bara skylla barnens ointresse på en miljö som inte fungerar, det kan lika gärna vara så att barnen inte fått en introduktion av pedagoen, en möjlighet att se vad stationen kan erbjuda. Ge inte upp för lätt och var noga med att veta att barnen klarar allt du kan utmana dem med!
31 aug. 2010
Tänker på torget
Tillbaka på jobbet igår med mycket tankar i huvudet och känslor i kroppen. Efter ett varmt mottagande av barn och kollegor satte kuggarna igång i huvudet och torget, som tyvärr inte fungerat så bra när jag varit borta, fick nya tankar. Skissade upp en plan för de olika stationerna och började skapa ytorna. Fick hjälp av barnen att flytta och bära, vilket de gjorde med stor entusiasm :) De damsög även med stor frenesi och sa ofta hur ANNORLUNDA det blev på torget nu :)
Slängde ut hemleken från torget efter att ha pratat med kollegorna. Hemleken finns på gården och vi har sett att barnen tycker att det är mycket roligare att "laga mat" med grus, sten, gräs, gegga än att lossaslaga inne. Kollegorna vittnade om att barnen inte brytt sig om hemmaleken särskilt mycket det senaste. Jag sparade utklädningskläderna och har nu gjort en musik/drama/dans/samlingsplats i mitten på torget.
Platsen utanför de yngstas dörr ut till torget ska bli en sinnesplats. Ett stort ljusbord är påväg, en spegeltriangel finns där redan och en zinkabalja med sand ska på plats. Eftersom vi saknar grejer till en fullt funktionell miljö har jag gjort en småbygg med dinosaurier där sålänge.
Storbyggen finns utanför 3 och 4 åringarnas dörrar och där fick också OH-apparaten står. Ska undersöka det lite vidare idag när jag dukar upp torget på morgonen, hur kan man leka med ljuset och vad kan OH:n bidra med.
Något som jag saknat på torget är små mötesplatser för bara två barn. Igår gjorde vi två sådanan. En liten bygg med svart/vitt smålego och flyttbara små runda speglar, samt en kabelrulle med möjlighet att sy. Min kollega har gjort en kabeltunna med naturmaterial och svenska skogsdjur sedan innan. Idag ska jag sätta igång väven som också den legat i träda :/ Ska ta med barnen och fixa tygremsor, band m.m. Vill hitta fler sådana små platser :) Dessa gör torget levande!
Ska göra borden utanför 4- och 5åringarnans dörrar till en verkstad. Idag blir det ett bord med skapande av pärlor. Ska också fylla på ull, tyg och garn i hyllan.
En grej som jag måste titta närmare på också är dokumentationen.
Oj och pust...jag har att göra jag ;)
Slängde ut hemleken från torget efter att ha pratat med kollegorna. Hemleken finns på gården och vi har sett att barnen tycker att det är mycket roligare att "laga mat" med grus, sten, gräs, gegga än att lossaslaga inne. Kollegorna vittnade om att barnen inte brytt sig om hemmaleken särskilt mycket det senaste. Jag sparade utklädningskläderna och har nu gjort en musik/drama/dans/samlingsplats i mitten på torget.
Platsen utanför de yngstas dörr ut till torget ska bli en sinnesplats. Ett stort ljusbord är påväg, en spegeltriangel finns där redan och en zinkabalja med sand ska på plats. Eftersom vi saknar grejer till en fullt funktionell miljö har jag gjort en småbygg med dinosaurier där sålänge.
Storbyggen finns utanför 3 och 4 åringarnas dörrar och där fick också OH-apparaten står. Ska undersöka det lite vidare idag när jag dukar upp torget på morgonen, hur kan man leka med ljuset och vad kan OH:n bidra med.
Något som jag saknat på torget är små mötesplatser för bara två barn. Igår gjorde vi två sådanan. En liten bygg med svart/vitt smålego och flyttbara små runda speglar, samt en kabelrulle med möjlighet att sy. Min kollega har gjort en kabeltunna med naturmaterial och svenska skogsdjur sedan innan. Idag ska jag sätta igång väven som också den legat i träda :/ Ska ta med barnen och fixa tygremsor, band m.m. Vill hitta fler sådana små platser :) Dessa gör torget levande!
Ska göra borden utanför 4- och 5åringarnans dörrar till en verkstad. Idag blir det ett bord med skapande av pärlor. Ska också fylla på ull, tyg och garn i hyllan.
En grej som jag måste titta närmare på också är dokumentationen.
Oj och pust...jag har att göra jag ;)
1 mars 2010
Val av miljöer i förskolan
Trillade in hos Lennox på bloggen På förskolan. Hon och hennes kollegor hade börjat fundera kring hemvråns vara eller icke vara. Funderingar kring att hemvrån stärker de traditioenlla könsrollerna som förskolan skall motverka.
Vi har haft samma diskussioner. Här kommer mina tankar.
För det första. Jag tror att den viktigaste delen av genusarbetet ligger i diskussionerna i arbetslaget, mellan pedagoger och barn och mellan barn och barn. Det viktiga är att medvetandegöra de traditionella mönstrena och ifrågasätta dem tillsammans. Jag tror inte på att man ska ta bort materialet jag tror man som pedagog ska vara där och utmana. Barnen har i förskolan möjlighet att möta vuxna som ifrågasätter och vänder upp och ner på barnens förgivettagande. Vi har haft många sådana diskussioner på vår förskola.
Nä jag var iväg och reste köpe jag tre klänningar i rosa och lila med tyll och glitter på. Dessa tog jag med till förskolan och barnen klädde ut sig i dem. En av killarna blev fullkommligt förälskad i den ena klänningen och frågan kom upp från en av hans tjejkompisar...kunde killar verkligen ha klänning...de var ju till för tjejerna? Detta ledde till diskussioner om vad killar respektive tjejer kunde och inte kunde göra. Barnen levererade många "fördommar " och tack vare klänningarnas existens kunde vi synliggöra dessa och utmana barnen att tänka vidare. Vi är inte de ända förebilder som barnen möter men hos oss kan barnen få ett motstånd som gör att de funderar vidare.
Vi ska nu utveckla hemvrån på vårt torg på förskolan. Diskussioner om vad som ska finnas där bör föras både bland pedagogerna och bland barnen. Vad finns i ett hem idag? Vad behöver barnen för att kunna bearbeta familjens relationer, familjemedlemmarnas roller och görande? Viktigt för oss på förskolan är att materialet är "på riktigt", att det finns riktigt porslin, riktiga kastruller, bord, stolar, kök, telefoner, dator...m.m. för att barnen ska lära sig hantera materialet så som det är och inte en kopia av det riktiga.
Så åter till valet av miljöer på förskolan. Jag anser att variationen är viktigast och att det finns möjlighet för barnen att utrycka sig i alla sina hundra språk. Föränderlig miljö som stödjer och utmanar barnen där de är.
Det finns så mycket mer att säga men det får bli en annan dag....forstättning följer :)
Vi har haft samma diskussioner. Här kommer mina tankar.
För det första. Jag tror att den viktigaste delen av genusarbetet ligger i diskussionerna i arbetslaget, mellan pedagoger och barn och mellan barn och barn. Det viktiga är att medvetandegöra de traditionella mönstrena och ifrågasätta dem tillsammans. Jag tror inte på att man ska ta bort materialet jag tror man som pedagog ska vara där och utmana. Barnen har i förskolan möjlighet att möta vuxna som ifrågasätter och vänder upp och ner på barnens förgivettagande. Vi har haft många sådana diskussioner på vår förskola.
Nä jag var iväg och reste köpe jag tre klänningar i rosa och lila med tyll och glitter på. Dessa tog jag med till förskolan och barnen klädde ut sig i dem. En av killarna blev fullkommligt förälskad i den ena klänningen och frågan kom upp från en av hans tjejkompisar...kunde killar verkligen ha klänning...de var ju till för tjejerna? Detta ledde till diskussioner om vad killar respektive tjejer kunde och inte kunde göra. Barnen levererade många "fördommar " och tack vare klänningarnas existens kunde vi synliggöra dessa och utmana barnen att tänka vidare. Vi är inte de ända förebilder som barnen möter men hos oss kan barnen få ett motstånd som gör att de funderar vidare.
Vi ska nu utveckla hemvrån på vårt torg på förskolan. Diskussioner om vad som ska finnas där bör föras både bland pedagogerna och bland barnen. Vad finns i ett hem idag? Vad behöver barnen för att kunna bearbeta familjens relationer, familjemedlemmarnas roller och görande? Viktigt för oss på förskolan är att materialet är "på riktigt", att det finns riktigt porslin, riktiga kastruller, bord, stolar, kök, telefoner, dator...m.m. för att barnen ska lära sig hantera materialet så som det är och inte en kopia av det riktiga.
Så åter till valet av miljöer på förskolan. Jag anser att variationen är viktigast och att det finns möjlighet för barnen att utrycka sig i alla sina hundra språk. Föränderlig miljö som stödjer och utmanar barnen där de är.
Det finns så mycket mer att säga men det får bli en annan dag....forstättning följer :)
26 aug. 2009
Värdegrunden i den fysiska miljön?
Vad säger vår miljö om vår barnsyn? Visar den att vi har tillit till barnens förmågor, att vi ser deras behov genom att lyssna på deras tankar och handlingar, att vi vill att de ska kunna välja och vara självständiga, stödja varandra? Vad säger vår fysiska miljö om vår värdegrund?
Det är lätt att prata om värdegrund med hur lätt är det att göra, ända ut i fingerspetsarn?
Det är sånt jag funderar på nu.....
Det är lätt att prata om värdegrund med hur lätt är det att göra, ända ut i fingerspetsarn?
Det är sånt jag funderar på nu.....
Ny termin, ny miljö att utforska
En ny termin har börjat och vi har flyttat upp en avdelning. Vår grupp med fyraåringar behöver nya utmaningar. Nu delar vi vinge med femårsgruppen och har nya samarbetsmöjligheter framför oss.
Redan före semestern hade jag och mina kollegor ett par dagar att ställa iordning en början till miljö på nya avdelningen. Rummen är fördelade som följer;
i stora rummet finns
-datorn med tillgång till internet (med pedagog) word och paint
-ett stort runt bord med möjlighet till att spela, rita, äta m.m. ,
-ett hörn och matta för rollek (med tema från Luftslottet av Markatta)
-i koppling till mattan finns böcker och cd-spelare,
-en byggyta med tågbanor stora träklossa och duplo,
-en liten rund byggamatta med vilda djur-kapplastavar-stenar och kastanjer,
Lilla rummet
-med en del bygg med svartvitt material-smålego-logiska block och plastmaterial, andra delen en overhead med färgat material-glasstenar-tenstickspinnar-plastmosaik-spetstyg och bubbelplast.
Lilla ateljén
-med möjligheter till torra färger, klister, väv m.m.
Våtateljé
-som ligger mellan 4 och 5års avdelningarna, med lera och våta färger, tapetklister m.m.
Detta är miljön på avdelningen. Vi har dessutom tillgång till torget som har kompleterande miljöer.
Musik/rytmik/dockteater
På stora röda runda mattan finns tillgång till musikinstrument både små som ägg, kastanjetter, marracass, tamburiner och stora piano, gitarr och trummor. Här finns också handdockor.
Rollek
En väl tilltagen rolleksavdelning med kläder-hattar och skor, köksgrejer, mat, dockor, telefoner, kameror och säng. Utanför finns tre stora bord som barnen äter vid på lunch, där finns möjlighet att bygga kojor, duka upp m.m.
Storbygg
Här finns tillgång till stora pusselplattor, brios röda pappaklossar samt stora djur. Ska kompleteras med större kartonger, ev plasthinkar.
Småbygg
Två runda mattor som avdelar. Ena sidan för smådjur, pappkoner, tygbitar och returplastföremål. Andra för storduplo sorterade i färg.
Väven
En rund väv av armeringsnät med tillhörande tygtrasor och garn.
Sagopölen
En rund grön pöl med kuddar i brevid ett stort gammalt skåp fullt med böcker. Här ovanför finns också en cd-spelare.
Borden
På äldrebarnsavdelningarnas sida finns bord med materila utställt, logiska block-hårda och mjuka, en våg med vikter, pussel och spel, smålego, pennor att måla med och papper.
Så ser torget ut än så länge. En början :)
Utemiljön ska utvecklas nu i höst och vi ser fram emot att kunna erbjuda barnen nya möjligheter.
Redan före semestern hade jag och mina kollegor ett par dagar att ställa iordning en början till miljö på nya avdelningen. Rummen är fördelade som följer;
i stora rummet finns
-datorn med tillgång till internet (med pedagog) word och paint
-ett stort runt bord med möjlighet till att spela, rita, äta m.m. ,
-ett hörn och matta för rollek (med tema från Luftslottet av Markatta)
-i koppling till mattan finns böcker och cd-spelare,
-en byggyta med tågbanor stora träklossa och duplo,
-en liten rund byggamatta med vilda djur-kapplastavar-stenar och kastanjer,
Lilla rummet
-med en del bygg med svartvitt material-smålego-logiska block och plastmaterial, andra delen en overhead med färgat material-glasstenar-tenstickspinnar-plastmosaik-spetstyg och bubbelplast.
Lilla ateljén
-med möjligheter till torra färger, klister, väv m.m.
Våtateljé
-som ligger mellan 4 och 5års avdelningarna, med lera och våta färger, tapetklister m.m.
Detta är miljön på avdelningen. Vi har dessutom tillgång till torget som har kompleterande miljöer.
Musik/rytmik/dockteater
På stora röda runda mattan finns tillgång till musikinstrument både små som ägg, kastanjetter, marracass, tamburiner och stora piano, gitarr och trummor. Här finns också handdockor.
Rollek
En väl tilltagen rolleksavdelning med kläder-hattar och skor, köksgrejer, mat, dockor, telefoner, kameror och säng. Utanför finns tre stora bord som barnen äter vid på lunch, där finns möjlighet att bygga kojor, duka upp m.m.
Storbygg
Här finns tillgång till stora pusselplattor, brios röda pappaklossar samt stora djur. Ska kompleteras med större kartonger, ev plasthinkar.
Småbygg
Två runda mattor som avdelar. Ena sidan för smådjur, pappkoner, tygbitar och returplastföremål. Andra för storduplo sorterade i färg.
Väven
En rund väv av armeringsnät med tillhörande tygtrasor och garn.
Sagopölen
En rund grön pöl med kuddar i brevid ett stort gammalt skåp fullt med böcker. Här ovanför finns också en cd-spelare.
Borden
På äldrebarnsavdelningarnas sida finns bord med materila utställt, logiska block-hårda och mjuka, en våg med vikter, pussel och spel, smålego, pennor att måla med och papper.
Så ser torget ut än så länge. En början :)
Utemiljön ska utvecklas nu i höst och vi ser fram emot att kunna erbjuda barnen nya möjligheter.
6 maj 2009
scenografi och kostym för lärare?
Tänk att utbildningen till teaterpedagog/skådespelare kunde tillföra så mycket till mitt jobb som lärare. Idag testades mina kunskaper för att skapa teaterkuliss av "ingenting". Kunskap om yta, färg och form, rum i rum, balans i "scenbilden" har gett mig många fördelar i mitt läraryrke och blir ännu viktigare när man använder miljön som den tredje pedagogen....
god natt
god natt
skapa fantasifull miljö med tyg
Idag var det studiedag. Vi började det hela med en inspirerande föreläsning från universitet om Regnbågen. Vad bra det var och vad nyfiken man blir på att veta mer! Kursen ingår i en 7,5 poängskurs som heter Fysik i vardagen. Förhoppningsvis kan föreläsningarna fortsätta och vi kan ta poängen :)
Efter föreläsningen samlades några av oss för att skriva ner frågor inför studiebesöket på Trollet i Kalmar som vi gör fre-lörd denna veckan. Vi ska särskilt titta på utemiljö för att utmana barnen på vår gård. Många frågor kring organsiation lyftes. Vad innebär det för er som pedagoger att arbeta på en gård med "stationstänk"? Hur organiserar man pedagogerna ute? Vad har ni för tänk om vad ni vill erbjuda ute och varför ? Hur började ni? Vad för material kan ni rekomendera ? Det ska bli så spännande !!
Efter lunch fick vi tid för arbetslagen och jag och min ena kollega (den andra jobbade med PIM) samt min lärartudent blev kreativa. Vi har tänkt förändra ett av rummen på vår avdelning. Hemmaleken har haft sin plats där men vi har märk det senaste att barnen inte längre hanterar materialet på det sätt som är tänkt och de kastar mest omkring sakerna. Vi tolkar det som att barnen tröttnat och behöver andra utmaningar. Vi har sett att de lekt mycket rollek där de tagit roller som katter, princessor, dinosaurier, starwarsgubbar m.m. och vi tänkte utifrån det skapa ett rum för dramalek. Efter lite gemensamt spån och let i tygförrådet så blev det ett rum bonat i tyg som vi draperat på olika sätt för att skapa olika miljöer.
Första tanken var en skog/djungel/utemiljö på ena väggen och ena hörnet. Den blev till med hjälp av ett grönt genomskinligt tyg med guldstjärnor på. Ovanpå det satte vi remsor av grönt tyg , ett matt och ett glittrigt. Det blev en härlig skog som tonade upp sig. Ovanför hängde vi ett hönsnät från taket med tygstrimmor i som hängde ner och bildade ett skogstak.
Brevid skogen blev en blå bänk draperad med blått tyg i olika nyanser. Det blev en bäck. Ovanför hängde vi en stjärnhimmel. Min kollega tog fram symaskinen och sydde en uppsjö av olika fiskar och fantsidjur som fick bo i havet.
Brevid havet ställde vi en skärm och på baksidan mot väggen blev det stora svarta berg som tonade upp sig. En grotta gjordes genom att ett skåp blev av med sina dörrar och hyllor och fick lite sametsrött tyg inuti sig som man kan sitta på. Utanför blev det ett rött draperi och ovanför hängde vi en drake som vaktade.
En hörna i rummet fick bli en kostymförråd för alla utklädningskläder och hattar- djuröron och annat. Där lade vi en låg hylla också som har en massa fack att stoppa småsaker i. Imorgon ska jag ta med en spegel som kan ställas i hörnet. Ska ställa dit lite skor också.
Slutligen byggde min klippa till lärarstudent ett torn på ett långsmalt förnster med tegelstenar som hon klippte ut i papper och målade. Hon gjorde ett litet fönster mitt i tornet och statte en liten gardin där. Tornets tak blev en glittrig girlang. Framför fick en liten fotölj som klätts in med röd sammet och rött genomskinligt tyg tjäna som kungatronen :)
Min kollega sydde även påsar som ska fyllas med olika typer av material. Vi har några krogar också. De ska ha teman och kan fyllas med t.ex. handdockor, havsdjur, dinosaurier, dockor och matlganingsgrejer m.m.
Herrejösses...synd att jag är sen imorgon, börjar 8.30. Hade gärna velat se de första barnens reaktioner.
Efter föreläsningen samlades några av oss för att skriva ner frågor inför studiebesöket på Trollet i Kalmar som vi gör fre-lörd denna veckan. Vi ska särskilt titta på utemiljö för att utmana barnen på vår gård. Många frågor kring organsiation lyftes. Vad innebär det för er som pedagoger att arbeta på en gård med "stationstänk"? Hur organiserar man pedagogerna ute? Vad har ni för tänk om vad ni vill erbjuda ute och varför ? Hur började ni? Vad för material kan ni rekomendera ? Det ska bli så spännande !!
Efter lunch fick vi tid för arbetslagen och jag och min ena kollega (den andra jobbade med PIM) samt min lärartudent blev kreativa. Vi har tänkt förändra ett av rummen på vår avdelning. Hemmaleken har haft sin plats där men vi har märk det senaste att barnen inte längre hanterar materialet på det sätt som är tänkt och de kastar mest omkring sakerna. Vi tolkar det som att barnen tröttnat och behöver andra utmaningar. Vi har sett att de lekt mycket rollek där de tagit roller som katter, princessor, dinosaurier, starwarsgubbar m.m. och vi tänkte utifrån det skapa ett rum för dramalek. Efter lite gemensamt spån och let i tygförrådet så blev det ett rum bonat i tyg som vi draperat på olika sätt för att skapa olika miljöer.
Första tanken var en skog/djungel/utemiljö på ena väggen och ena hörnet. Den blev till med hjälp av ett grönt genomskinligt tyg med guldstjärnor på. Ovanpå det satte vi remsor av grönt tyg , ett matt och ett glittrigt. Det blev en härlig skog som tonade upp sig. Ovanför hängde vi ett hönsnät från taket med tygstrimmor i som hängde ner och bildade ett skogstak.
Brevid skogen blev en blå bänk draperad med blått tyg i olika nyanser. Det blev en bäck. Ovanför hängde vi en stjärnhimmel. Min kollega tog fram symaskinen och sydde en uppsjö av olika fiskar och fantsidjur som fick bo i havet.
Brevid havet ställde vi en skärm och på baksidan mot väggen blev det stora svarta berg som tonade upp sig. En grotta gjordes genom att ett skåp blev av med sina dörrar och hyllor och fick lite sametsrött tyg inuti sig som man kan sitta på. Utanför blev det ett rött draperi och ovanför hängde vi en drake som vaktade.
En hörna i rummet fick bli en kostymförråd för alla utklädningskläder och hattar- djuröron och annat. Där lade vi en låg hylla också som har en massa fack att stoppa småsaker i. Imorgon ska jag ta med en spegel som kan ställas i hörnet. Ska ställa dit lite skor också.
Slutligen byggde min klippa till lärarstudent ett torn på ett långsmalt förnster med tegelstenar som hon klippte ut i papper och målade. Hon gjorde ett litet fönster mitt i tornet och statte en liten gardin där. Tornets tak blev en glittrig girlang. Framför fick en liten fotölj som klätts in med röd sammet och rött genomskinligt tyg tjäna som kungatronen :)
Min kollega sydde även påsar som ska fyllas med olika typer av material. Vi har några krogar också. De ska ha teman och kan fyllas med t.ex. handdockor, havsdjur, dinosaurier, dockor och matlganingsgrejer m.m.
Herrejösses...synd att jag är sen imorgon, börjar 8.30. Hade gärna velat se de första barnens reaktioner.
25 mars 2009
innetorget :)
I två veckor nu har jag och mina kollegor aktivt jobbat med att ta oss ut på torget. Det fungerar väldigt bra och barnen har verkligen tagit till sig tanken med torget, vad man kan göra, hur man tar ansvar där osv. De senaste dagarna har vi haft uppåt en tio olika stationer som fungerat brevid varandra där barnen har haft koll på vad som finns att göra och hur de tar hand om materialet när de använder det och när de är klara. Vi pedagoger har hela tiden varit nära barnen för att stötta dem i den nya miljön.
bilden är från projektet ljus- genomskinlighet ht08 ,barnen bygger med genomskinligt material på spegel
Stationerna som är igång nu är fyra olika bygg och konstruktionsplatser (stora pusselplattor & brios röda kartongklossar, smålego, träklossar- papprör- djur och plastkoner, logiska block (mjuka och hårda) , ett bord för att måla med torra färpennor där färgade papper och tyger fungerar som inspiration, utklädningsaffären, pussel och spel, böcker, dockteatern med handdocker samt over-headapparaten.
byggen som den såg ut när vi hade ljus och genomskinglighet som projekt ht08
Problemet med vårt torg är att det finns många bord och stolar eftersom vi äter där också. I början användes torget bara som matsal och stolarna var ofta uppe på borden eftersom vi inte hittat rätt tider för städ, dukning av bord till lunch osv. Mycket hindrade oss från att ta oss ut på torget. Nu städas torget tidigt på morgonen och efter frukost sopas det under borden och sedan ställs torget iordning för användning. Tanken är att kunna "duka" fram olika material för att locka barnen. Ligger material bara i sina lådor blir det inte lika inbjudande. Man ser inte vad som finns att göra.
Tankar och drömmar (från min sida) är att kunna ha en bygg med större material (kartonger, blomkrukor, tyg m.m ) , låda med deltasand, en dator med tillhörande kanon samt skrivare och scanner, en riktig utklädningshörna med speglar och krokar för kläderna.
deltasand och plaststjärnor från vårt ljusprojekt ht08
23 mars 2009
Betydelse av miljö
Birigtta Kennedy, pedagogista vid Trollets förskola i kalmar, skriver i ett förord till temasamlingen Förskolans pedagogiska rum om ytterligheterna i den pedagogiska miljön. Hon beskriver miljön på förskolan där hon arbetade 1985 och senare miljön på en förskola där hon arbetade 2004.
Ur boken :
Det första rummet på avdelningen är köket, där står ett stort bord omringat av stolar, i ett hörn finns en hylla med spel och pussel. Ett litet lågt bord och några stolar tillsammans med en dockspis bildar en dockvrå. I det stora lekrummet står två stora soffor och ett soffbord, en hylla med bilderböcker, en stor tom yta för samlingar, lek- och rörelsestunder och en låda med lego. Det finns också ett litet målarrum, där materialet finns i skåp i vuxenhöjd och längst in på avdelningen finns ett litet vilorum med en soffa och kuddar.
Birgitta beskriver ett rum som är gjort för vuxna. Alla initiativ måste tas av vuxna. På förskolan där jag arbetar är miljön gjord för barn. Vi arbetar med en grupp fyraåringar.
ATELJEN
På avdelningen där jag arbetar finns ett stort rum med ett stort runt bord i barnens höjd med tillhörande stolar. Vid sidan om bordet finns ett (bygg)bord med olika pennor, tusch i olika tjocklek, kritor, färgpennor, blyerts, klippta och rivna papper i olika kvalitet, tejp, klister, paljetter, band av olika slag. På andra sidan bordet finns ett (bygg)bord till där det finns pärlor i olika burkar, tråd, gummiband, ussel och spel. Bakom bordet finns en vägg som är täckt med byggplast. Där står färgflaskor med färdig temprafärg i samt penslar, muggar och skrapor. Det finns också papper på en ställning på andra sidan samt temprablock och vattensprutor. Allt redo för att barnen skall kunna använda det när de vill. Det finns även fyra byttor med papp, silkespapper, creppapper och färgat papper.
Ur boken :
Det första rummet på avdelningen är köket, där står ett stort bord omringat av stolar, i ett hörn finns en hylla med spel och pussel. Ett litet lågt bord och några stolar tillsammans med en dockspis bildar en dockvrå. I det stora lekrummet står två stora soffor och ett soffbord, en hylla med bilderböcker, en stor tom yta för samlingar, lek- och rörelsestunder och en låda med lego. Det finns också ett litet målarrum, där materialet finns i skåp i vuxenhöjd och längst in på avdelningen finns ett litet vilorum med en soffa och kuddar.
Birgitta beskriver ett rum som är gjort för vuxna. Alla initiativ måste tas av vuxna. På förskolan där jag arbetar är miljön gjord för barn. Vi arbetar med en grupp fyraåringar.
ATELJEN
På avdelningen där jag arbetar finns ett stort rum med ett stort runt bord i barnens höjd med tillhörande stolar. Vid sidan om bordet finns ett (bygg)bord med olika pennor, tusch i olika tjocklek, kritor, färgpennor, blyerts, klippta och rivna papper i olika kvalitet, tejp, klister, paljetter, band av olika slag. På andra sidan bordet finns ett (bygg)bord till där det finns pärlor i olika burkar, tråd, gummiband, ussel och spel. Bakom bordet finns en vägg som är täckt med byggplast. Där står färgflaskor med färdig temprafärg i samt penslar, muggar och skrapor. Det finns också papper på en ställning på andra sidan samt temprablock och vattensprutor. Allt redo för att barnen skall kunna använda det när de vill. Det finns även fyra byttor med papp, silkespapper, creppapper och färgat papper.
VID MATTAN
På andra sidan rummet finns en stor matta och en hörn med madrasser och kuddar för läsning eller konstruktion, böcker står i fönstret och i en stor back vid madrasserna, här finns också massagebollar. Datorn har en central plats liksom cd-spelaren som står under. En stor spegel sitter på väggen också så man kan se sina "dansmoves" om man vill. Det finns ett lågt byggbord med smålego sorterat i tre olika färger, vitt, blått och svart. På byggbordet finns speglar där barnen kan spara sina byggen.
BYGGEN
Ett mindre rum fungerar som bygg. Där finns stora kartonger, byggklossar i trä, konservburkar, brios röda byggklossar i kartong, pappstrutar(ca25cm cm höga), pappspolar (15cm höga), toarullar, plastmaterial och en ljusslinga samt små djur i plast.
HEMMA/JOBBMILJÖ
I andra rummet finns en hemma/jobbmiljö. Där finns en säng (madrass på golvet) med täcken och kuddar, tomma matförpackningar, porslinstallrikar, bunkar, vispar,glas, bestick, mått m.m Ett litet bord med två runda spisplattor påklistrade, kastruller, en liten stekpanna, ett tagentbord, en gammal dataskärm, en liten fotölj och utklädningskläder. Där finns också en låg lång hylla som delar rummet ( ca40cm hög) och en gammal tv-bänk från Ikea med hjul på som används till skrivbord eller matbord. På väggarna hänger konstbilder av Gaudi.
VATTEN
I våtutrymmet finns ett stort kar på hjul. Där finns tillgång till sten, kork, genomskinliga petflaskor i olika storlekar, genomskinliga plastbyttor, sugrör. Tanken är att vi ska tillföra trattar, slangar och mätrör. Det finns också såpa så man kan göra bubblor.
HALLEN
I hallen finns ett bygggbord med duplo och nopper.
Så är det hos oss :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)