Ulla-Karin tar ett väldigt viktigt perspektiv när hon säger att de digitala verktygen är verktyg för barn att påverka, de skapar möjligheter för barns yttrandefrihet, att de ska kunna påverka sin situation i förskolan och samhället.
Jag drar paralleller till allt filmskapande jag sett under mässans föreläsningar. Jag tänker här på hur barn idag omges av mycket rörliga bilder, berättande, påverkande, att sätta dessa verktyg i händerna på barnen gör att de också påverkar hur bilden av vår värld förmedlas. Det gör att även de kan påverka och skapa den typ av kommuniaktion som de får till sig varje dag. De blir medskapare. Ulla-Karin betonade som flera andra att de meningsfulla sammanhangen var ovärderliga för att de digitala verktygen ska bredda och fördjupa. Riktiga mottagare som andra barn, föräldrar, pedagoger, samhället, som ger respons och som gör att kommunikation uppstår.
Ulla-Karin framhöll hur dessa verktyg kan ge möjligheter att skapa kreativa processer. Hon beskrev det som att man hela tiden hamnar i nya utmaningar när man arbetar med dessa verktyg och att det för barnen finns flera roller att utmanas i. I filmskapandet kan detta handla om att vara framför eller bakom kameran, redigera ljud, göra musik osv. Samarbetet runt just filmskapandet är något som både Ulla-Karin och Markus och Sölve tog upp. Det viktiga var lyssnandet, att man tillsammans med barnen hittar strategier.
Ulla-Karin tog upp aspekter som hon stöter på när det gäller kritik eller rädslor för att använda t.ex lärplattor. En motivering är att det inte finns någon forskning på vad lärplattorna gör med barnen. Ulla-Karin sa här något mycket viktigt- lärplattan är bara ett verktyg, vi ska förhålla oss till den som till allt annat material i förskolan genom våra pedagogiska ställningstaganden. De pedagogiska teorier som vi använder oss av, som läroplanen är skriven utefter, är forskningsgrundade och lärplattorna är ett av verktygen vi kan använda för att skapa dessa lärmiljöer.
En annan aspekt som Ulla-Karin tog upp var hur vi fastnar i våra egna förutfattade meningar. Hon tog exemplet om hur vi kan uttrycka att barnen sitter still vid lärplattorna och att det inte är bra. Skulle ni reagera på samma sätt om ett barn satt och läste böcker lika länge undrade hon, eller satt i ateljén och måla. Vem avbryter en kreativ process i ateljén med en äggklocka? Tänkvärda frågor tycker jag. Hur får material olika värde i förskolan och varför?
Ulla-Karin sa många värdefulla saker. Hon lyfte hur man i utbildningssammanhang pratar mycket om att de metoder vi använder ska vara vetenskapligt grundade och vila på beprövad erfarenhet. Vi har lång tid av beprövad erfarenhet i förskolan, hur dokumenterar vi det? undrade Ulla-Karin. Hon uppmuntrade oss att göra detta och skapa våra teorier.
Ulla-Karin berättade också om arbetet med fortbildningen LekMit. Du kan läsa mer om det här. Ett oerhört viktigt fortbildningsarbete som baserar på att hela arbetslaget deltar. En viktig fråga detta om fortbildning och hur vi tillsammans kan erövra verktygen?Hon hade precis varit på fortbildningsdagar från Reggio Emilia Institutet om barns digitala verktyg i förskolan läs om hennes tankar kring det HÄR.
Men vilken underbar vecka du verkar ha haft Linda! Jag är inte avis.. Nejdå inte alls! Hoppas du har blivit till brädden fylld med inspirerande tankar!
SvaraRadera