Idag hände det...idag öppnades dörrarna och barnen från de två yngsta hemvisterna kunde mötas på TORGET eller gå och utforska varandras platser, FLÖDA helt enkelt.
 |
| Ljusbordet är en given mötesplats på TORGET |
Hallen mellan TORGET och tvååringarnas hemvist är fasligt lång och osäker mark när man är två år. Det var ljuvligt att se de små fötterna trampa in nya territorium och försiktigt se sig om över axeln för att möta "sin" pedagogs ögon och få en uppmuntrande blick som säger;
Det är ok! Det går bra! Gå och prova! Jag finns här! för att sedan ta ytterligare steg och sedan vända på huvudet igen och se om det fortfarande stämmer. Första stegen ut på TORGET där materialet är annorlunda än det jag mött förut. Det finns andra barn där som jag sett på gården men inte riktigt känner men lusten att känna, klämma, klättra, krypa tar över och snart sjuder det av aktivitet. Vad kan man hitta? Vad kan man göra? Hur långt bort kan man se ut genom TORGETS enorma fönster? Hela förmiddagen varade det. Det var ett fantastiskt, friskt, färskt, fräsigt, förunderligt förstagångsFLÖDE.
( Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde delge er bilderna av barnen som smyger ut på TORGET eller när de tar över hallen och springer fram och tillbaka bara för att prova men för att skydda barnen så blir det inga sådana, ni får förställa er det i era hjärtan :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar