I vilket syfte gjordes
dokumentationen?
Hur har vi delat
dokumentationen med andra? Hur har dokumentationen kunnat göra skillnad?
På vilket sätt har dokumentationen gett dig möjlighet att reflektera?
På vilket sätt har den fått dig att ompröva ditt sätt att tänka och göra?
På vilket sätt har dokumentationen fört processen framåt?
På vilket sätt har barnen mött dokumentationen? På vilket sätt har det påverkat verksamheten?
På vilket sätt har ni valt att synliggöra:
Vad barnen gör?
Vad barnen är nyfikna på?
Hur barnen tänker?
Vilka olika hypoteser barnen har?
Pedagogens tankar och hypoteser?
Utmaningen och det som gör skillnad?
Varför man gjorde just den utmaningen/skillnaden?
Vilka pedagogiskdokumentationsspiraler ser vi i processdokumentationen?
Berätta kring ditt val av teori och litteraturanknytningar.
Berätta kring ditt val av Lpfö citat.
Ha en skön helg alla!
Skolforskaren John Mason har ett träffande begrepp: Noticing. På engelska bär ordet två betydelser, dels att uppmärksamma, dels att anteckna. Om man försvenskar det till Notera handlar det om att uppmärksamma och anteckna om vad elever uttrycker i lärandet, men det kan också vara att uppmärksamma lärarens egna yttringar. Att få syn på sig själv i verksamheten.
SvaraRaderaFrågorna ovan kan vara bra att läsa in sig på och låta sjunka in, så att noterandet inte bromsar verksamheten. Sen kan man kolla sina noteringar, jämföra med kollegor, äga sin egen kompetensutveckling...
Ja precis så tror jag att det är. Den pedagogiska dokumentationen måste få göra skilland för att den ska bli värdefull för verksamheten. Den får heller inte "fastna" i att bara bli ett verktyg för pedagogernas fortbildning utan verkligen vara ett aktiv agent för barnen i projekten.
SvaraRadera