Att lära är livet

Tack för intressant läsning.

För mig framstår det dock som ett stort frågetecken varför och till vilken nytta man också skall göra barnen till en viss form intellektuellt medvetna om sina framsteg, ist för att "bara" låta dem uppleva och lära sig. Är det så att det finns tankar om att detta påskyndar eller förbättrar deras lärandeprocess? Och varför vill man det isf?Skulle det inte kunna vara så att detta stressar barnen?

För det första så tänker jag att det i dagens amhällen med en ständigt föränderlig informationsflöde är nödvändigt att förstå och ha kompetens i är att lära sig lära. I samhällets utveckling har på senaste tiden ”kunskap” som något fast begrepp försvunnit. Kunskap, information är ständigt tillgänglig i överflöd. Därför är det viktiga inte att ha den specifika faktakunskapen utan det viktiga är att lära sig hur man lär sig nya saker. Min man och jag pratade om de traditionella "grupparbetena" man gjorde i skolan där man samlade fakta ur olika böcker, förde dem samman och läste upp det för klassen. Idag se det helt annorlunda ut. Vilka källor är sanna? Idag kan jag prata direkt med människor som har förstahandsiformation, jag kan ställa frågor, ha en diskussion, lägga ut mina egna erfarnheter, diksutera med andra som har mer erfarenhet os.v. mycket som var helt omöjligt för "vem som helst" för bara ett par årtioenden sen. Världen förändras i snabb takt och "sanningarna" med den. Detta gör att jag tänker att dokumentationen och synliggörandet av läroprocesserna är viktiga- för det är nyfikenheten och lusten till lärandet som vi måste främja hos våra barn.

När barn leker, utforskar och tänker tillsammans lär de nya saker. Det som är viktigt för dem då, tänker jag, är att lära av sina erfarenheter för att kunna göra samma sak vid ett annat tillfälle eller kunna fördjupa det de gjort tidigare. Inte för att presetera, för att tänka på kommande betyg eller utbildning utanför att de är intresserade. Alla som har studerat barn på nära håll vet att de är vetgiriga av naturen men ibland krävs det ett extra lyssnande från lärarna för att inte avfärda deras utforskande som banala utspel. "Lärande" har blivit ett sådant trångt begrepp och förknippas med och mer med diciplin, ording och reda och inpluggande av fakta. Jag tror det är viktigt att visa barn hur de lär och att de kan tänka tillsammans om det de gör. Detta för att syngligöra att det är lärande, att lärande pågår hela tiden och kan (borde vara) något lustfyllt och spännande samt för att visa dem hur de tillsammans kan komma på olika vägar som kan hjälpa dem att hitta lösningar. Detta borde vara värdefulla kompetenser för framtiden.

Ett intressant exempel är att titta på de traditionella tema:n som förskolan länge har hängt fast vid. På hösten talar man om hösten, man ritar löv, man går i skogen och tittar på träden som har fällt löven man sjunger om hösten o.s.v. Barnen går igenom en massa upplevelser och lär sig saker (på ett fördjupat plan?!) men har de förstått att sakerna hänger ihop? Har de förstått att man arbetar med temat hösten? Har de förstått hur de själva kan lära sig mer om saker de är intresserade av? Jag upplever ofta att det är de vuxna som driver processen och att det är de som är medvetna om vad som pågår men inte barnen och detta helt enkelt för att man inte pratar med dem om det. De blir slussade hit och dit och får sina processer styrda av tiden som vuxna satt upp. Istället för att servera färdiga lösningar så försöker vi som arbetar inom RE-filosofin istället låta barnen ställa frågorna och fundera tillsamman med barnen om hur man lär sig saker. Att lära är inget onaturligt för barnen, de gör det hela tiden! Det är heller inget stressande eller pressande även om det kan vara frustrerande ibland när saker inte går som man vill :) Processerna ska också få ta tid. Barnen skall kunna återvända och utveckla det de arbetat med. De ska kunna visa sina metoder för andra som har blivit nyfikna.

Det vi gör med den pedagogiska dokumentationen är att synliggöra för barn och vuxna hur man gör när man lär och bli medveten om att det sker hela tiden. Dels för att göra barn nyfikna på att lära och ge dem en förståelse för hur de kan ta hjälp av olika verktyg för att hitta det de undrar över eller exprimentera runt det de vill förstå samt att se hur olikheter tillsammans ger en mångfald av idéer, tankar och handligar i utforskandet.

Vi vill inte bedömma barnen. Vi vill inte hålla vissa sätt eller metoder att utforska högre än andra vi letar efter mångfalden och värdet i olikheterna tillsammans med barnen. Vi önskar göra barnen medvetna om att de är en del av samhället, göra dem medvetna om deras möjligheter och skyldigheter samt deras rättigheter! Vi tänker att vi har en barnsyn som gör barnet till en tänkande, kännande person med egna erfareheter och eget intresse.