Dansa med Atelieristor

I torsdags kväll var jag på HDK i Göteborg och mötte ett gäng nyfikna personer som valt att läsa Atelierista-kursen under detta året. De var bubbliga om än lite trötta efter dagens arbete. Jag bjöd ner dem på golvet till mig och vi inledde seminariet med att tillsammans röra på oss en stund. Först lite härmdans och sedan en spegelövning där studenterna genom att blunda och hålla händerna mot varandra (handflata mot handflata) fick röra sig tillsammans till Lalehs Colors. Det var en fokuserad stund som avlöstes av ett sorl med kommentarer som "Spännande! Wow! Man visste tillslut inte vem som ledde rörelsen!" 

Efter lite inledande dans så var det alltså dags för mig att dela vårt arbete i ljud/dans/rörelse-projektet Hur blir vi när det låter? Det var så roligt att återigen titta igenom våra upplevelser tillsammans och minnas glädje och känslan av förundran hos både barn och vuxna, hur projektet ägdes och levdes av barnen, hur det pågick både på förskolan och hemma, ständigt! 

Alla barnens dansuttryck blev så tydliga och så vackra på något sätt. Det var finfint att dela dem med studenterna som fick nya ingångar och nya tankar om sin egen verksamhet. Någon sa att det var så viktigt att vi faktiskt tog barnens tankar och uttryck vidare, att de fick lov att leva i verksamheten och att vi hela tiden utmanade vidare. Efteråt kom några fram, bl.a. en kvinna som utryckte att hennes språk också låg i dansen och musiken. Hon sa; Jag önskar att mina barn fick gå i er förskola.... 

Jag pratade med barnen på dagen om att jag skulle till HDK, förklarade vilka det var jag skulle berätta för och hur det kunde bli, vad jag skulle visa. Barnen log lite lurigt och stolt på nåt vis, tillsammans mindes vi förra året då vi dansade tillsammans varje dag. Ett av barnen fick för sig att jag ville att de skulle berätta om projektet (tänk om de kunnat vara med!!) och sa, Nej., jag vill inte stå där framme och prata så länge, det är tråkigt! När jag försäkrade barnet om att det bara var jag som skulle gå och berätta vår historia log barnet och sa; okey! Jag ska gå igenom all den dokumentationen med dem någon dag. Ge det tillbaka till dem igen, så här ett halvt år efteråt. Se vad som händer, vad de säger och gör. 

Nästa gång blir till vårterminen. Då kommer jag säkerligen berätta om Barnkulturprojektet med bl.a. Star Wars och Rapunzel som vi är inne i nu. Spännande det!