Kreativa Korvetten

Det är snart en månad sedan jag styrde bilen mot Nyköping för att möta Förskolan Korvetten,  21 pedagoger och en förskolechef. Det var tidig morgon och min väska var tungt packad med många böcker, tankar och ett litet minne med hela min föreläsning. Det är alltid lite nervöst när hela ens planerade studiedag finns på ett litet USB. Resan gick fort och snart var jag framme. Det första jag såg av förskolan var stora fönster från golv till tak och vad som såg ut som en ateljé. Någon var därinne och grejade och jag vinkade och fick en vinkning tillbaka.

Den första som mötte mig var förskolechef Lisa som med förväntasfull blick tog min hand och utbrast, som vi har väntat! Vi konstaterade sedan också att vi aldrig hade pratat med varandra eftersom allt planerande skett på mailen. Lisa skrev ett långt och spännande brev till mig i september. Det gjorde mig oerhört nyfiken på förskolan Korvetten och de barn och pedagoger som verkade där. Brevet var också ytterligare en glimt in i vad Pedagogsiak Kullerbyttan betyder för många pedagoger och förskolor något som gör mig väldigt glad och mjuk i hjärtat. Det var härligt att äntligen få kliva in på Korvetten och möta Lisa! Några av pedagogerna glimtade förbi och ivriga händer mötte mina när vi hälsade på varandra. Här låg något pirrigt och förväntansfullt i luften. Det kändes härligt!

Lisa bjöd på kaffe och vi satte oss ner. Hon började berättade om Förskolan Korvetten som bara är ett par år gammal och modern i sin arkitektur. Den har tre moduler som sitter samman med två torg och en lång korridor. Ena torget används som matsal och det andra som ateljé mellan de båda finns en lång (och ganska bred) korridor. Två gemensamma entréer finns för barnen i varsin ände på korridoren den ena möter ateljén och den andra möter matsalen. I korridoren har barnen sina fack. Där möts de allihop på morgonen och eftermiddagen. En riktigt spännande mötesplast!

Det torg som används som ateljé.

Pedagogerna har tänkt på intryckte av korridoren och känslan man vill skapa där. Man har bl.a. arbetat med ljuset och ljudet då det finns en konstinstallation med olika upplysta fågelbon och fågelläten där. Vid ateljéns entrédörr finns också en föräldrahörna där föräldrar kan sitta ner, ta del av dokumentation eller bara prata med varandra. Dokumentationen var väldigt levande och tillgänlig i hela förskolan. Vid ateljén och vid torget hade man något som man kallade för kommunikationscentral där bilder, texter, alster och annat fanns som en inblick i vad som hände på förskolan. Där kunde många möten uppstå och många barn och vuxna hade mäöjlighet att prata om dokumentationen. En spännande och viktig tanke tror jag!



Möjlighet att reflektera över dokumentatione för både små....

...och stora...

Lisa berättade hur hon tänkt när hon fick möjlighet att starta upp en helt ny förskola. Hon önskade att allt det där som "sitter i väggarna" kunde lämnas utanför och att Korvetten kunde bli en plats där samarbete, inlyssnande, lust och glädje var vardag. Hon önskade att pedagogerna skulle få arbeta i ett klimat där varje person är viktig och där man ser allas kompetenser som en tillgång. Hon önskade också vända upp och ner på vad en förskola skulle vara och mera tänka kring vad Korvetten som förskola kunde bli. För att starta i de tankarna lät hon bli att göra arbetslag. Alla pedagogerna arbetade tillsammans den första tiden. Det upplevdes först av pedagogerna som rörigt men blev också kreativt och konstruktivt. Det skapade förutsättningar att tänka på nya sätt och det gjorde man på Korvetten. Jag blev så oerhörst nyfiken och var tvungen att dyka in i verksamheten på en gång så det gjorde vi. Jag fick veta att Lisa skulle guida mig runt och att alla pedagoger delat upp sig på moduleran för att kunna berätta om vad som skedde där just nu.

De allra yngsta barnen på Korvetten befinner sig i modulen på mitten och där är miljön anpassade för små ögon och kroppars önskningar. Pedagogerna har till stor del valt bort traditionella leksaker och arbetar med andra material som barn kan finna spännande. Man har skapat möjligheter att krypa in, att kika igenom, att klia upp på, att känna, pilla, trycka....

I alla moduler fanns konstruktionsmiljö och ateljé och i resten av rummen fanns sedan olika temarum för rollek, teknik, scen, rörelse, drama-musik, lugn och ro, vatten, expriment, skrivstuga, matematikverkstad, koja m.m. Detta innebär att barnen och pedagogerna kan leva ut många tankar om den typ av miljö de vill iordningställa. De kan fördjupa sig i ett tema istället för att ha många olika miljöer i ett och samma rum. Ett exemple kan rummet där man ställt iordning för rollek vara. Här hade man plats för ett kök med matplats, ett kontor, en affär m.m. Allt på samma ställe. Då kunde barnen vara hemma eller på jobbet eller handla i affären i samma rum.

För övrigt så kan upplevde jag att förskolan var avdelningslös. Barnen möts på torget på morgonen och utifrån deras intressen och frågeställningar bildas det grupper. En eller två pedagoger per grupp och så rör sig grupperna över förskolan till de rum och till de material de behöver. Lunchen serveras under en bestämd tid men med flexibelt upplägg på vilka som äter när. Man kan komma och äta när man behöver/kan. All mat lagades på plats och kockarna och köket var också en del av barnens mötesplatser. Där fick de vara delaktiga på olika sätt. I matsalen finns buffé där två barn varje vecka har uppdraget att ta hand om den tillsammans med kockarna. Barnen hjälper då de andra barn som kommer till matsalen att finna sig tillrätta, hitta det de behöver m.m. Enligt Lisa tyckte barnen att detta var ett mycket hedervärt uppdrag och längtade tills det var deras tur. .

Mitt intryck av Korvetten var att här ville man skapa något utifrån barnens önskningar och man lät sig inte hindras av vuxnas förmåga ?!)  att se hinder. Här var vuxna till för barnen, och barnens idéer, tankar, görande var betydelsefulla. Pedagogerna på Korvetten visade också ställningstagande och mod att tänka olika som jag tror är så viktigt för att skapa en förskola som kan bli en demokratisk mötesplats. Jag upplevde ett behov hos pedagogerna att gå i dialog, att vända och vrida och att våga utmana sina egna föreställningar, något som jag tror de inspireras från och utmanats av sin chef Lisa och hennes sätt att agera. Det fanns en aktiv dialog, ett tänkande på Korvetten och det fanns en öppen och ödmjuk atmosfär där man fick lov att tänka högt och ge sig ut på osäker mark. Detta tror jag är en av grundstenarna för en demokratisk mötesplats. En vilja att utmana sig själv att göra på olika sätt, inte för att hitta ett "bättre sätt" utan för att just bara göra på olika sätt. Att också våga vara i osäkerheten och prova något som man tror kan ge en de förutsättningar man strävar efter.





















Dokumentation från Vattenprojektet. Små vattenflaskor som alla barn fick hem över sommaren och skulle fylla med vatten. Alla olika historier och minnen om vatten avslutade i ett gemensamt inköp av en vattenpump till behövande.

Alfons Åbergs helikopter. Ett byggprojekt med en ritning och intruktion gjord av ett barn på förskolan.

Jag hade många tankar i huvudet när jag inledde min berättelse om de tankar som jag har byggt tillsammans med de barn och kollegor jag har och har haft förmånen att arbeta tillsammans med......