Att fokusera är att välja bort

Jag förändrar ständigt mina begrepp och mina tankar kring det jag gör. Jag har alltid samma grund- läroplanen och det komptentena barnet med alla sina 100 språk, men därifrån letar jag möjligheter att utveckla det pedagogiska innehållet. Jag vrider och vänder på begreppen tillsammans med mina kollegor och med våra pedagogistor. När vi funderar kring projekt och processer har det blivit många olika begrepp som vi provar. Vi pratar om att tratta ner, fokuser, urskilja och nu senast om att zooma in. Det senaste begreppet fick vi som tanke från våra pedagogistor som hela tiden försöker utmana våra bilder. Vi har pratat om att alla barnens tankar liksom åker ner i en tratt och på så sätt "föser " man ihop till något gemensamt, nu pratar vi istället om att zooma in, då finns allt det andra fortfarande kvar på samma "bild" men vi tittar åt et visst håll just då. Vi har inte lämnat helheten. Viktigt är också att komma ihåg vad man valde bort eftersom det härifrån kan komma spår som utvecklar projekten.

Att arbeta i projekt-process är att välja bort. Något som vi brottas med varje dag. Rättvisetänket måste strycka på foten för alla är barn är inte inne i samma processer samtisdigt. Detta är för mig att verkligen vara rättvis, att ge barn olika beroende på vad de behöver. Vad innebär det att följa barnen? Vad har du som pedagog för roll. Hur man än vänder och vrider det så handlar det om att välja ett pedagogiskt innehåll som kommer från barnens intresse, inte att bara stå brevid och låta barnet vara som ett rö för vinden. Nej det gäller att axla sitt pedagogiska ledarskap och våga gå på djupet med barnens tankar och funderingar.

Jul jul stråååålande...julpyssel?!

Jag ÄLSKAR julen. Ja jag gör det, jag är grymt traditionsbunden och det ska vara precis som det alltid har varit. Juldekorationerna åker upp till första advent här hemma hos mig och sen blir det julmusik, glögg och pepparkakor hela december.

På jobbet har jag en tudelad inställning. På vår förskola kan vi ha en dag där vi bakar pepparkakor (på golvet som Pippi gjorde såklart) med barnen och en dag då vi klär julgranen har jullunch och dansar kring granen en sväng. Vi har också lucia med banren, sjunger julsånger och har luciatåg med de äldsta. Det är val vi gjort och en del av vårt arv. Samtidigt som jag tycker det är viktigt (och det är vårt uppdrag) att föra vidare tradtioner och seder i vår kultur så ser jag också en krock i vissa moment med det sätt vi tänker om barnen och deras förmågor. 

Vi tar det traditionella julpysslet, en alltid lika het potatis. Jag lägger ingen tid på julpyssel.Vi har funderat en hel del kring julpysslet. Jag tycker inte att det finns något värde i att sitta och göra 28 styckent likadana flörtkuletomtar/snögubbar. Då hamnar vi i mallskapande, "min är finare än din", rätt och fel....Vi vill ju uppmuntra att varje barn har sitt sätt att lösa och fundera i sitt skapande, det finns inget rätt och fel, vem vet hur en tomte ser ut i ditt huvud?  Våra barn har ju alltid tillgång till mycket olika material att klippa,klistra, bygga , skapa med så för dem är det en konstlad situation om "fröken" plockar fram en tomte som alla ska göra likadana. Till påsk för ett par år sen så plockade vi fram fjädrar, flörtkulor, silkespapper, äggkartoner ögon m.m. och lät barnen skapa sitt eget påskpynt. Det blev allt från påskkycklingar till påskbåtar. Vi kan prata med barnen om tomtar och läsa och lyssna på sagor, tända ljus och räkna ner till advent. Vi försöker ha julen i ett samanhang och prata om vad det innebär. Utifrån detta får barnen tillgång till skapande material och får använda sina tankar som grund i kommunicerandet.

Så tänker jag, hur tänker du?

Jul

Vi vill ställa frågor på nya sätt!

Blev så inspirerade när Per Bernemyr och Maria Hedefors hade föreläsning på studiedagen. De pratade om den moderna förskolan, vad för kompetenser barnen behöver och hur vår roll som pedagoger ser ut.
De gav oss ett sätt att ställa frågor som vi vill prova och se hur våra barn funderar kring dem.

Kan du FRÅGAN med hjälp av MATERIALET.

Kan du FÖRKLARA HUR ETT SKELETT FUNGERAR med hjälp av MATERIALET I BYGGEN?

Kan ni RITA OCH BERÄTTA HUR EN TYRANNOSAURUR REX FÅNGAR SITT BYTE?

Kan du VISA HUR DINOSAURIERNAS MAT SÅG UT med hjälp av LERAN?

Att ställa frågor där man ber om en förklaring och ger barnen utmaningar att synliggöra förklaringen med hjälp av ett visst material. Spännande och viktigt!

"Jag vill inte va me!"

Några frågor : har ni barn som inte riktigt hänger med projektet? Om det varför? Och ännu viktigare, hur viktigt är det för projektets gång att så många barn så möjligt deltar i det? Vad gör de barnen som är inte med?

Alla barn deltar i projektet på olika sätt. Vissa tar mycket plats och är ledande/drivande, ställer mycket frågor och har mycket funderingar. Andra lyssnar och tittar, är med fast brevid. Vissa barn gillar vissa delar av projektet där de deltar med stor energi men vill inte alls vara med i andra delar. Vi är noga med att fundera runt varför barnen tar de roller de tar i projektet och fösöker utmana dem som vi ser har stigit åt sidan. Vad behöver de för utmaningar, vari ligger deras specialkompetenser? Precis som när vuxna driver projekt så är det nödvändigt med olika roller. Vi har ingen lista där vi prickar av vilka barn som gjort vad. Det är inte så det fungerar. Alla bidrar på olika sätt.

Vi projektet lever hela tiden. Nya frågor som gammla frågor ställs och diksuteras varje dag och det kan vara när vi äter, när vi bygger i storbyggen, när vi gör en cirkus på mattan och dinosauierna plötsligt kommer på barnens initiativ. Dinosaurierna och deras värld finns med hela tiden. Vi utmanar och ställer frågor tillsammans med barnen och driver på så sätt projektet vidare.

Byggen fredag eftermiddag

...ingen plats kvar. Tur att det är helg :)

Matmatematik

I en hel vecka nu har samtalen kring matbordet med barnen handlat om matematik. Det börjar nästan alltid med att barnen tittar i glasen och ser vilka siffror de fått. De hjälps åt att tyda tiotalen och entalen och vad det blir när de står brevid varandra. Sen plussar de ihop dem och funderar kring hundratal, tiotal och ental. De har klurat ut att man kan ta tiotalen eller hundratalens första siffra och plussa dem med varandra och sen bara lägga på nollorna, så nu vet de vad 200+200 blir osv. De delar upp allt från krutonger till gurkbitar imellans sig och funderar hur många de kan ta beroende på hur många de är. Idag räknade vi till tjugo på engelska. Hmm..undra vad de ska göra i ettan?

Dinosaurietankar

Projektet börjar nu hitta sin form. Från att ha startat i gammalt liv, gått och nosat på liv-död, föruttnelse, kretslopp och vidare så har det nu landat i (eller aldrig lämnat egentligen) hos dinosauirierna. Det var ju där det började från början. Dinosaurierna har liksom hängt med under 1 ½ år nu och intresset bara växer och växer så nu har vi "trattat ner" till att börja stimulera barnens tankar och görande med dinosaurierna. Limpistolsbyggen i lilla ateljén har blivit full med naturmaterial och det byggs nu dinosaurier högt och lågt. Från att ha byggt på bordet har nu dinosaurievärlden expanderat till en grotta som gjorts under bordet. Det leks nu där lika mycket som det byggs vidare.

I projektrummet har leran fått sin plats och där finns nu lera framme alltid. Det finns än så länge plats för två barn åt gången där. Det utforskas nu med fingrar och händer och det byggs dinosauier även här. Många dinosauierspår har också fått sin plats i leran.

OH:n har använts för att göra dinosaurierna STORA. Barnen har målat dinosaurier på OH-papper och projecerat sina bilder på väggen. Därefter har de använt spännpapper på väggen och fyllt i sina dinosauier, antingen med bara konturer eller fyllt i. Vidare flyttar de målningen till våtutrymmet där de fortsätter med vattenfärg. Hela skapelsen klipps sen ut och sätts upp på vald plats (beroende på hur eller var dinosauriern bor) i projektrummet (som blivit ett dinosaurierum) där barnen sen får berätta om dinosaurien de gjort och sen sätter vi upp beskrivningen brevid. Nu kan man se och läsa om alla möjlig dinosauier och det inspirerar vidare till lek och fantasi om nya dinosaurier.

Mötena fungerar som delgivning  mellan barnen av de olika små projekten (palmer, dinosaurier, leran, trädet m.m.) som pågår samt ger andra inspiration att vara med och utveckla. Förmiddagarna ägnas åt att arbeta med olika projekt och vi försöker engagera alla barnen, försöker hitta vägar in i projekten så att alla får känna sig delaktiga. Mycket tankar finns hela tiden i omlopp och under alla projekt diskuteras livligt om hur dinosauierna egentligen spg ut, vad de kunde, vad de gjorde. Den stora frågan är NÄR KOMMER DE TILLBAKA?!

Imorgon utmanar vi barnen och tar dinosaurierna in i kroppen. Hur låter en dinosaurie? Hur känns det att låta som en dinosauier?  Vi har planer på att spela in ljud för att kunna använda i projektrummet. Hur rör sig en dinosaurie? Vi går från att gestalta med händerna i material till att använda vår egen kropp.

Att börja arbeta med konstruktion

Jag har fått lite frågor angående hur man kan starta börja förändra sin miljö. Jag kan berätta hur vi har gjort med inspiration från andra. Alla har olika förutsättningar och olika möjligheter att göra förändringar men alla KAN göra förändringar om man VILL. Jag anser att lärande är förändring och att det därför är nödvändigt med ständig förändring och utveckling i verksamheten. Det viktigaste är att prata med varandra i arbetslaget och börja tänka och fundera över vad man vill erbjuda barnen och hur man ska göra det. Det är alltid bäst om man är överrens i arbetslaget eftersom mycket av arbetet handlar om att vara konsekvent och tydlig med sitt pedagogiska ledarskap och sin lotsning av barnen i miljön. Det handlar inte längre om att "vakta" barn som leker utan att själv vara aktiv som pedagog och nära barnen rent fysiskt så man hör och ser vad som pågår i barnens utforskande. Detta är ett sätt att arbeta som kräver mycket av pedagogerna men som gör jobbet SÅ mycket intressantare och roligare och föränderligt varje dag!

När det gäller att bygga upp nya miljöer/ förändra nuvarande miljöer så kan man börja med att titta på vad som skulle vara aktuellt för verksamheten. Vad erbjuder ni på avdelningen? Vad kan barnen utforska? Vad saknar ni?

Starta i lite skala och börja med en station. En av mina läsare undra om det skulle gå att genomföra hennes planer om en bygg för 1-2åringar. Hon hade ett rum som var aktuellt och kunde användas för byggen. Frågan var om de små skulle klara av detta och hur man skulle få materialet att stanna där det skulle vara.
Alla barn på vår förskola arbetar i stationer, oavsett hur gamla de är. Rakt ur huvudet så räknar jag till sju olika stationer på 1årsavdelningen i det stora rummet, sedan finns också en atelje, med tillgång till bl.a. våta färger, lera, silkespapper, fjädrar och snäckor, samt ett mindre rum där det finns ljus-ljud-upplevelser samt en läs/mys/mötespöl. I hallen finns bollar och taktila plattor samt sjalar, i våtutrymmet tillgång till vattenlek (rör och muggar att ösa med). Detta är en rik miljö och en miljö som är hanterbar för de yngsta med närvarande pedagoger.

Börja med några material som kompleterar varandra när det gäller möjlighet att bygga, färg, form, storlek, struktur. Prova materialet på barnen. Tag några i taget och se vad de gör med materialet. Om ni som pedagoger har bestämt en plats för materialet så var noga med att hålla på det. Flyttar man material från en  station så kan inte stationen fungera som det är tänkt. Om barnen konstant vill flytta sakerna så fundera på vad det är de saknar dit de flyttar dem, kan ni kompletera där med annat material där? Var nära barnen och se vad de gör. När det handlar om de allra minsta är närheten oerhört viktig eftersom de inte har ett verbalt språk att utrycka med ord vad de tänker. Här måste pedagogen tyda andra kommunikationer. Dokumentera och fundera tillsammans vad det är barnen upptäcker. Börja här :)

När man börjar se hur materialen ger barnen nya möjligheter att utforska och uppleva så "rullar det på". Man ser möjligheterna och får på sig glasögon som letar nya spänannde material överallt :) Min man slänger numera ingenting förrän han har frågat om jag ska ha med ddet till förskolan. Jag samlar material överallt och har i våra förråd. Man vet aldrig när det händer att man behöver kompletera.

På vår förskola går vi nu mot att ha fasta miljöer på avdelningarna som är väl framarbetade och genomtänkta för varje ålder. Meningen är sedan att pedagogerna och barnen som kommer ska ta över miljö från gruppen som varit där. Våra barn byter avdelning varje år så de olika avdelningarna ska vara anspassade för ettåringar, tvååringar...osv..Miljön ska blir rikare och mer mångfaceterade ju äldre barnen blir men det ska alltid finnas möjlighet i alla åldrar att utrycka sig med så många av sina språk som möjligt.

Skriv skriv skriv till mig om ni har påbörjat förändringsarbeten! Jag vill SÅ gärna ta del av det ni erfarit och upplevt tillsammans i arbetslaget och med barnen!

Torget

 Här är dinosauriebyggen på torget. Där finns träklossar i olika storlekar, dionsaurier, kastanjer, frökapslar, gröna växter, grönt tyg, speglar med blå ram som går att flytta omkring satm korgar för materialet.





Denna bild kommer från en av de små mötesplatserna på torget. En liten bygg med svartvitt material. Lego samt plastmosaik. De två röda "rymdskeppen" är två kabelvindor som vi fått från en affär.

Materialinspiration

Här kommer lite inspirationsbilder från femåringarnas miljöer. Allteftersom barnen blir äldre blir miljöerna rikare på material eftersom deras komptens att hantera stationerna växer och de behöver fler utmaningar.