10 sep. 2011

Kämpa emot vardagen!

Anonym sa...

Så otroligt inspirerande just nu denna blogg. Jag känner själv, att jag efter ett år i yrket redan tappat suget och undrar hur ska vi ta oss vidare i vårt arbete. Mycket fokus läggs på praktiska vardagsproblem och känns som vi inte har fokus eller mål med vad vi vill med våran verksamhet. Men det du skriver ger mig ändå känslan tillbaka till varför jag ville arbeta som förskollärare och utbildade mig till det. Tack!


Jag blir så ledsen när jag hör om lärare som inte ens har ett år på nacken och redan börjar tvivla. Byt jobb om ni känner att ni sitter fast (vi är VÄLDIGT populära på arbetsmarknaden och det går bara uppåt)! Hitta ny sammanhang där era kompetenser får blomma där ni får lov att förändra något på riktigt! Fortsätt brinna för det ni gör och låt aldrig någon säga att det bara är vilket yrke som helst, det är världens viktigaste!
 
Anonym, jag hoppas verkligen att du kan hitta ett andningshål, jag ska hjälpa dig och alla andra som känner likadant så mycket jag bara kan! Skriv gärna till mig för mer personlig handledning!
 

Ha en go helg alla stjärnögspedagoger :)

En pedagogisk process

Den pedagogiska dokumentationen är vårt verktyg för att driva verksamhet på vår förskola. Den pedagogiska dokumentationen ligger till grund för allt vi gör och är vårt sätt att implementera läroplanen.

Vi börjar i OBSERVATIONEN där vi söker efter något. Det kan vara (som det är nu i början) efter vad barnen intresserar sig för just nu, hur de gör, vad de säger. Längre in i projekten, ponera att arbetet handlar om barns uppfattning och utforskande av tid, då kan fokuset t.ex. på vilka sätt utforskar barnen tid.

VÅRA VERKTYG är; öronen, ögonen, anteckningsmaterial, kameran, ljudinspelning, videoinspelning.

Vi har också olika tyoer av REFLEKTIONSSCHEMAN (som är framarbetade av pedagoger, pedagogistan och rektor) som vi använder oss mer eller mindre av beroende på vad som fungerar bäst i olika situationer. Reflektionsscheman kan se ut som en "enkel" trespaltare

1. Hur gör barnen? 2. Vad säger de? 3. Pedagogens reflektion. (oftast är det här man är när man är i verksamheten)

Vidare har detta utvecklats med flera frågor som fördjupar själva insikten i vad som påverkar gruppen och varje enskillt barn i den samt som verktyg för pedagogen att skapa en berättelse runt observationen. (Detta är PEDAGOGENS REFLEKTIONSTID, egen planering i traditionella ordalag 2h/vecka) Här ser vi barnen i mindre grupper, vi kan få möjlighet att följa varje barns utveckling och lärande se hur varje barn är en resurs för gruppens lärande. Här kan vi också utmana, stötta, och arbeta med att synliggöra varje barn. Här finns underlag till samtal om/med barnet och föräldrarna.

Var befinner sig barnen?
Vad har de tillgång till för material?
Finns det särskilda material som är utvalda för utmaningen? Vilka är dessa?
Hur presenteras materialet?
Vilka material väljer barnen?
Vad har materialets färg, form, struktur, användning för betydelse för barnets val?

Hur är barnen grupperade? Varför är gruppen som den är? Vem bestämmer gruppen?
Hur använde barnen sig av varandra?
Vilka likheter och olikheter finns i barnens sätt att göra?
Hur använder barnens sig av dig som pedagog?
Hur länge varar uppgiften/utmaningen/aktiviteten?
Vilka var med?
Hur presenterades utmaningen?
Hur uppfatttade barnen utmaningen?
Hur tog de sig an den?
Vad ser barnen?
Hur är pedagogen?

Vidare har vi REFLEKTION och DIALOG i LÄRARLAGET där Pedagogista, Atelierista,Torgpedagog, Utepedagog kan ingå (det här är vår "arbetslagsplanering" för att prata i traditionella ordalag 1,5h/vecka) kring berättelsen;

Vilka förutsättningar gav den pedagogiska miljön, synlig/osynlig? Vilka möjligheter gav redskapen?
Vilka frågor, hypoteser, tankar och fantasier hade barnen?
Vilka frågor, hypoteser, tankar och fantasier hade pedagogen/pedagogerna?
Hur utmanar vi barnens frågor, hypoteser, tankar och fantasier? Vilka redskap använder vi?
Koppling till Lpfö, Lap (Lokal arbetsplan) och teorier om barns lärande!

Sen börjar det från början igen!

Vi samlar de reflektioner vi har gjort för att i slutet av terminen kunna TITTA TILLBAKA PÅ PROCESSEN när vi utvärderar. Här kan vi då tänka över om verksamheten har erbjudit möjligheter för barnen att sträva mot läroplanens mål. I en powerpointpresentationen kan text och bilder läggas tillsammans, här kan barnen, pedagogerna och föräldrarnas tanke om arbetet samlas och ge en tydlig överblick samt användas som diskussionsunderlag på föräldramöten och vid möten med andra som vill ta dela av förskolans arbete.

Detta underlag är hela tiden levande och vi tänker och förändrar det allt eftersom vi lär oss mer om hur barn utforskar och lär sig.

Hur gör ni när ni lägger upp er verksamhet? Vart startar ni, hur driver ni och hur utvärderar ni?

6 sep. 2011

Stora öron

Nu inleder vi vår observationsfas. I två veckor (till att börja med) lyssnar vi in barnen i mindre grupper. Hur gör de? Vad säger de? Barnen är aktiva i miljön och vi har blocket i knät och kamran i handen och fångar lärande i stunden, diskussioner, tankar och görande. Vad finns det för spår? Finns det barn som utforskar liknande spår? På fredag pratar vi med varandra om detta utifrån bilderna.

"Du får komma till oss på fredag, men det är inte fredag idag, det är natten idag och stjärnorna lyser...nu får du gå för vi ska sova i vårt hus"

C 3år

31 aug. 2011

Etiken i den pedagogiska dokumentationen

Jag fick en undran om hur barnen är delaktiga och hur de skyddas från att blottas med sina tankar och sitt görande i den pedagogiska dokumentationen.

(Först och främst är det föräldrarna som bestämmer om sitt barn. Om barnet får vara med på bild eller ej, om barnet får finnas på bilder/dokumentation som visas på hemsidan, i tryck osv. Detta får föräldrar ta ställning till när barnet börjar förskolan. )


Den etiska aspekten är väldigt viktig i tänkandet och görandet av dokumentationen. I den pedagogiska dokumentationen reflekterar lärarna kring lärandet som sker hos barnen i gruppen. Detta för att kunna vidareutveckla arbetet i gruppen. Detta är en del utav uppdraget som vi lärare har i förskolan.

När sedan dokumentationen kommer upp på väggar, etablerar sig i den lärande miljön, så görs detta tillsammans med barnen. Oftast går det till så att man plockar ut bilderna och pratar tillsammans med de barn som varit inblandade om vad det var som hände och hur man skulle vilja att andra får ta del av det. Oftast sker det som en del av en process när några barn har gjort något och vill dela det med andra. Då har vi möte och barnen berättar med hjälp av bilderna vad de har gjort. Vi kan då föreslå att bilderna sätt upp på den plats där barnen har arbetat för att koppla ihop platsen med händelsen. Barnen är med och sätter upp eller så pratar vi och visar dem hur vi har gjort. Vi frågar vad de tycker och hur de tänker om dokumentationen. Vi läser orden för dem.  Jag har haft barn som inte vill vara med på bild, detta respekterar man. Man frågar när man tar bilder och visar barnet vilka bilder man tagit. Man försöker alltid så långt som möjligt ha med barnen i dokumentationsprocessen.

Vi tror på detta för att vi ser hur barnen använder sig av bilderna för att återberätta ( små barn som visar och berättar för sina föräldrar, mor/farföräldrar om vad de gjort på dagen) , lär sig texten och visar stolthet över att det är deras bilder, deras ord. Alla barn är inte med här och det är något vi ofta får höra av föräldrar. Vi får då förklara att inte alla vill vara med. Alla vill inte bli synliggjorda på detta sätt.

I den längre loppet ser vi detta som ett instrument för att få samhället att försöka förstå hur barn tänker och hur de lär, vad de är nyfikna på, vad de kan. Göra barnens röster hörda :)

Hur tänker ni? Vad tar ni för etiska ställningstagande?

27 aug. 2011

En första titt på torget

När jag först kom till torget var det ihopplockat för sommarens städning och fix. Jag fick hämta material och plocka åt mig det som fanns för att försöka etablera en miljö som kunde fungera under överinskolningen som började nästa dag ( ja jag antar att ni känner igen detta ;) Jag försökte hitta lite olika typer av miljöer/material för att kunna få lite variation till att börja med. Så här blev resultat. Här är jag/vi nu. Nu börjar arbetat att succesivt fylla på med material och observera barnens handlande i miljön. Tankarna går på högvarv och skapandet sker i studen. Det kan vara intressant för er att se hur det ser ut nu och följa processen. Här är inte bilder på alla miljöer på torget men jag ska ta mera när jag får chansen och tiden. Dokumentation kan jag inte ta på eftersom att barnen finns med på bilderna. Jag ska beskriva hur vi gör och hur vi tänker senare istället. Miljön är gjord med tanke på åldern 1-3år men används just nu mest av treåringar.

Och om det är någon som känner igen förskolan så skriv inte namnet här tack :)








Att själv ta ansvar för att stärka sin professionalism


Många (jag också) hamnar i klagandet över att folk i allmänhet inte förstår vad vi gör i förskolan-skolan. Vi klagar över att alla andra tycker sig veta bättre än vi som faktiskt är utbildade för- och arbetar där. Jag tror vi måste visa våra kompetenser genom att prata om förskolan och skolan med föräldrar, politiker, media och visa vad det är vi gör. Lärarlegetimationer och resurser kan bara ta oss dit vi vill om vi själva börja ta det vi gör på största allvar (vilket borde vara en självklarhet). Vad säger vi till föräldrar när de hämtar sina barn? Berättar vi enbart att de har ätiti och sovit eller tar vi en pedagogisk reflektion med föräldern om barnets upptäckande och utforskande denna dag? Visar vi att vi arbetar efter läroplanen, att vi har vår grund i forskningen och att vi tänker en massa kring det barnen gör varje dag, eller får detta bara dryftas vid föräldramötet en gång per termin? Berättar vi med vår dokumentation om vad som utforskas, upptäcks, upplevs av barnen på förskolan? Berättar vi i våra brev hem till föräldrarna om detta eller är det bara påminnelser om praktiska saker? Hur stärker vi vår professionalism på daglig basis?


23 aug. 2011

Synliggöra barnens ord


På torget finns fyra stora golv-till-tak fönster. Det är mycket genomskinlighet och ljus. Jag vill arbeta med dessa fönster, utnyttja genomskinligheten, använda ljuset göra något med det. Att synliggöra barns tankar har varit en utmaning som jag tänkt mycket på. Nu hittade jag ett sätt som jag tänker prova. Jag skriver med min skriva-på-glas-penna på fönstrena där barnen är. Inte mitt på utan i kanten eller längs med någonstans. Där finns barnens ord och takar mitt i verksamheten. De är kopplade till platsen de finns på....t.ex. samtalet vid frukosten med många små armar och händer som viftade och pekade ut genom de stora fönstrena...

-Månen är borta....den har krupit in....
-Man KAN se himlen här!
-Där är molen....

På något sätt måste förskolan berätta om vad som händer i den. På något sätt måste de som vet mycket få en förståelse för vad förskolan gör. Att synliggöra barnens tankar och görande tror jag är ett sätt.  

Ett turligt fynd


Min fd. kollega, som inspirerat mig mycket kring de yngsta barnens miljö, hade en två vacka avlånga bärnstensfärgade stenar som hon lagt i vatten i en genomskinlig hink. Stenarna var mycket speciella och såg ut som geléklumpar där i vattnet och var också olika beroende på om de var blöta eller torra. Dessutom fanns där en hink med två kottar, en i hinken och en utanför. Den utanför torkade och spretade, öppnade sigmedans den i vattnet slöt sig. Jag tyckte det var jättespännande och ville gärna testa detta hos mig på torget. Döm om min förvåning när jag hittade precis en sådan sten som min kollega hade haft i ett av materialskåpen på torget. En dag efteråt så hittade en av mina nuvarande kollegor en sten till i ett annat skåp. Så nu har torget fått denna fina lilla upplevelse att värna som jag fick av min fd kollega.

Barnen fick tusen och en tanke när de såg stenarna. "Vad är det för nåt?" "Det är en fisk! Å så simmar den upp för att hämta lite uft och så dyker den ner igen!" "Det är en sten" De undersökte med sina händer och med sina ögon, de spana från olika håll, de konsultrerade varandra.

Mini-ateljén

21 aug. 2011

Tre paket med speglar...

...och två små torkvindor som man kan hänga i taket, en penna att skiva på glas med, fyra paket med två sugproppar med stålvajer emellan. Imorgon fortsätter abetet med miljön på torget. Snart ska jag beskriva upplägget och så kommer det bilder såklart!

Hoppas ni har haft en skön helg.