29 jan. 2012

projekt-tema-process-dokumentation-reflektion- begreppsutredning!

Hmm...det finns väldigt många ord om vad som pågår i den pedagogiska dokumentationen. Det finns också många olika sätt och metoder att angripa det som vi kallar för pedagogisk dokumentation och skapandet av en reflekterande praktik. Det är bra för det ger många olika ingångar men kan också skapa förvirring om man inte pratar om samma saker.
För en vecka sen fick vi i uppgift från vår pedagogista att ta med en projektdokumentation till utvecklingsmötet i februari för att tillsammans tänka kring det vi gjort i de olika grupperna på de olika förskolorna som ingår i vår enhet. En projektdokumentation. Vad är då det.....Ok, låt oss tänka lite över begreppen.

Tarja Häkiö Karlsson förklarade hur hon tänkte kring begreppen projekt och tema och vad som var skillnaden. Hon beskrev temat som själva paraplyet eller ämnet som undersöks t.ex. Barns möte med naturen (som vi arbetade med under flera år på min förra arbetslats). Detta tema kan följa barnen/förskolan länge. Temat blir själva glasögonen med vilka våra ögon söker utforskandet hos barnen- i detta fall- hur möter barn naturen? Under temat finns sedan projekt som lever och utvecklas där.  Dessa kan vara utforskandet av snigelskal eller vattenvirvlar, såpbubblor eller dinosaurier. Projekten kan vara kortare eller längre. De kan starta i något men mynna ut i något annat. Projekten är för mig något som utvecklar och förändrar barnens/pedagogernas/föräldrarnas föreställningar/tankar/kunskap om något. Det kan starta i en fråga eller en upplevelse.

Vad finns det det då för delar i den pedagogiska dokumentationen? Vi börjar väl med observationen- lyssnandet. Det finns ju olika typer av metoder, reflektionsscheman o.s.v. som pedagoger använder sig av. Vissa skriver på post-it-lappar andra har block, vissa tar bilder, andra filmar eller spelar in ljud. Det finns många sätt att gå tillväga, det viktigaste är väl att hitta ett sätt som passar dig som pedagog och som gör att du använder observationen för att söka nya vägar i verksamheten. Detta samlande/lyssnande kallar jag observation. Det är alltså när vi samlar tankar, idéer, bilder av barnens tankar och görande och på så sätt får veta vad de tänker och är intresserade av.
Reflektionen är steg nr två då vi tillsammans med våra kollegor, arbetslaget, tänker kring det som barnen gjort. Här tar vi med vårt råmaterial och tittar på det tillsammans. Vi söker vad det är barnen är intresserade av och vi lyfter det till en metanivå. Vi kopplar till läroplan och till teorier vi läst om.

Utifrån detta kan vi sedan återvända till barnen och deras process, erbjuda dem att reflektera över det som de gjorde. Genom att ge dem bilder av händelseförloppet, låta dem återberätta, erbjuda andra barn att prova, eller utmana de barnen som gjorde först vidare. Bilderna i detta skede är den pedagogiska dokumentationen i rörelse. De hjälper barnen att reflektera över vad de gjort och utveckla vidare och de hjälper oss pedagoger och andra vuxna att förstå hur barn tänker och handlar.
Ulla Lind har i sin doktorsavhandling Blickens ordning skrivit om hur pedagogerna i Reggio Emilia försöker att låta meningsskapande vara grunden i alla projekt som drivs.

"Genom att utgå ifrån barnens eget meningsskapande och med små steg bygga vidare från mindre projekt, konstrueras en stark förankring i gemensamt meningsskapande"
ur Blickens ordning av Ulla Lind

Vidare reflekterar vi tillsammans med kollegor igen och processen fortsätter. Detta är för mig kärnan i den pedagogiska dokumentationen. När de lever, när den rör sig, när den förändrar något. Så observationerna är alltså det som ligger till grund för den pedagogiska dokumentationen men den pedagogiska dokumentationen för mig är en process inte en produkt. Det är det som händer när vi låter observationsmaterialet förändra våra tankar om hur barn utforskar och lär.

När vi sedan börjar närma oss något slags avslut, när projektet mynnar ut i något, vänder åt ett annat håll, vad vet jag, då samlar vi pedagoger den dokumentation som gjorts, sammanställer barnens görande med våra tankar med föräldrars tankar eller vilka som nu varit inblandade. Vi gör en utställning, ett vernisage, en projektbok, en dokumentationsvägg. Detta för mig är en produkt- en berättelse om vad som skett. En berättelse som kan få barnen att se sitt eget lärande, en berättelse som kan få vuxna att se barns lärande, en berättelse som ger en historia till förskolan som plats.

"/--/...de poängterade att när barnen gått hem ska deras spår finnas kvar i rummen, genom att deras verksamhet görs synlig i visuell kommunikation och presentation på väggar golv, hyllor och skåp"
ur Blickens ordning  av Ulla Lind

Jag tänker att förskolerummet ska inte vara anonymt, som om vilka barn som helst går där. Det ska visa vilka barn som verkar där och hur miljön har präglats av just dessa barnen. Barnen ska också känna när de kliver in där att det är deras rum deras tankar och görande som finns där. Hade det varit andra barn som verkat där skulle det sett annorlunda ut. Barn är inte likadana.


Jag får frågor ibland om inte dokumentationen och synliggörandet stressar barnen i att prestera men jag tänker att presterandet sitter i de vuxnas huvuden och i bilden av att dokumentation är bedömning istället för process. Barnen använder sig av bilder som ett verktyg för vidare utforskande, det är inga resultat som sätts upp på väggarna det är processer. Utifrån detta finns sedan diskussionen och dialogen i hur man får barnen att äga dokumentationen i förskolerummet och detta är ett ständigt utvecklingområde där vi samarbetar med barnen för att få dem att använda bilderna.

Ulla Lind skriver vidare kring hennes tankar om hur pedagogerna i Reggio Emilia genom sitt synliggörande av barnens tankar och görande värdesatte dessa.

"Genom de textade skyltarna som pedagogerna gjort, sammankopplades objekten med en diskurs om hur dessa minsta tecken på "visuella" formuleringar värdesattes som viktiga spår av barnens läroprocesser i ett "språk".
ur Blickens ordning, av Ulla Lind

28 jan. 2012

Kloka tankar

Min vän har fått ett nytt uppdrag och vi pratar om hur man kan arbeta för att närmar sig ett arbetssätt där alla i organisationen verkligen är insatta i uppdraget, alla är närvarande och samvarande. Där alla personer i alla olika delar av organisationen har en gemensam plattform och hur viktig ledningen är för att skapa detta. Min vän påtalar;

"vikten av att hålla i och hålla om sin verksamhet"

Mycket intressant uttryckt tycker jag och värdefullt att tänka på.

27 jan. 2012

Tid för reflektion

Idag har vi haft studiedag. Vi startade med att se på och reflektera runt tvååringarnas verksamhet under hösten. Vi fick se pedagogernas utväderingsdokumentation. Vi diskuterade synen på små barn, bytte tankar om hur vi som pedagoger kan lyssna, följa och utmana dem, brottades med tankarna om vad vi förväntar oss av vad små barn kan. Mina kollegor hade fått många nya tankar och såg förändring i sitt arbete och en grogrund för vidare utveckling. Det var SÅ värdefullt att få ta del av, mer sånt säger jag!
Efter detta blev det mer samtal kring vår lokala arbetsplan. Vi funderade och argumenterade kring vilket område vi skulle lyfta för vidare reflektion. Det som blev kärnan i våra tankar var hur våra värdeord Demokrati, Delaktighet och Meningsskapande faktiskt kunde synliggöras i verksamheten. Vi pratade om hur vi ofta "pratar om" hur vi ska göra men inte får ner det på golvet. Det blir mycket ord och lite handling. Mitt förslag var att utgå från situationer där det finns dilemman, motstridighter.
Vi lyfte Mötet som en sådan situation. Hur får vi mötena att bli meningsfulla för barnen och hur odlar vi som vuxna mötet som plats för tankeutbyte och reflektion för barnen? Hur hjälper vi barnen att ladda mötet med en positiv förväntan och hur låter vi barnen äga mötet? En intressant diskussion som väckte många tankar om organisationen och om hur vi vuxna påverkar.
Efter vår gemensamma reflektion så delade vi upp oss och då kom min fina vän och mentor till förskolan för att lämna en spegel som var min :) Det hela slutade med att hon stannade och hon och jag reflekterade tillsammans resten av tiden. Det var så gott för mig att få en blick utifrån och få dela tankar med någon som jag arbeta länge med. Värdefullt med någon som känner mig och mitt arbete och kunde se hur jag utvecklats och förändrats.

En härlig dag med mycket tankar alltså....undra vad som kommer ur den :)

Dokumentation-organisation


Överst: Två mycket intressanta artiklar. Båda från tidningen förskolans temanummer år 2000 om RE. Den ena "Utan dokumentation- ingen förskola" beskriver dokumentationens roll i förskolan i Reggio Emilia och den andra "Värdegrunden måste fostras" där Carina Rinaldi beskriver arbetet med demokrati och delaktighet i förskolan.
Under :Delar av dokumentationen Pedagogisk Miljö, om förändringsarbetet i miljön utifrån barnens görande på torget under hösten.
Underst: Barnens processbilder. Bildserier på barnens utforskande. Dessa följer det barnen gör och pratar om i verksamheten just nu. De inspierarar barnen till samtal och söker kommentarer och användande av barn, föräldar och pedagoger. Igår satte jag upp ett post-it -block och en penna för kommentarer från föräldrar, barn eller pedagoger rörande utforskandet.  
Vänster: Dokumentationen Pedagogisk Miljö- Lilla Torget 2011.

23 jan. 2012

Omstrukturering av dokumentationen och fokusområden i vår

Idag har jag möblerat om i dokumentationen på torget. Jag har flyttat den dokumenation som beskriver torget som plast och vår tanke om förskolans funktion från torgets stora dokumentationsvägg till en mindre vägg på ena kortsidan. Vidare har jag satt upp två längder med svarta bakgrunder för dokumentation på torgets dokumentationsvägg. Där har jag just nu beskrivingen av etablerandet och utveckladet av den pedagogiska miljön som pågått under hösten. Där finns bilder och texter som beskriver hur barnen har utforskat och hur jag har försökt utmana barnen och gjort tillägg i miljön utifrån det. Detta ska jag kompletera med läroplansutdrag och har kompleterat med lite olika citat från litteratur (teori). Under denna dokumentation (som riktar sig mer till vuxna) har jag en längd där jag ska sätta upp bilder på vad som pågår på torget just nu. Dessa ska vara mer rörliga/utbytbara tänker jag och sitta uppe för barnen att diskutera och reflektera över. De bilder som jag satte upp vid de olika stationerna har redan lockat till igenkännande, dialog, diskussion mellan barnen. Jag vill utveckla detta och försöka få barnen att använda dokumentationen mera för att få ideér och tankar om det de eller andra gjort.

Fokuset i vår kommer för min del att ligga på hur små barn utforskar matematik eftersom det; för det första är ett mål för kommunen och för det andra för att jag ska få handledning och ingå i en fokusgrupp i en forskningsstudie som ska arbeta med just detta. Mitt dokumentationsfokus kommer därför att riktas mot små barn och matematik och det ska bli mycket spännande att se hur barnen utforskar matematik på torget.

Ser fram emot en vårtermin med många utmaningar och nya tankar om barns lärande och utforskande :)

Teknikernas konstnärliga uttryck?

Gick förbi här en dag och fick se något härligt. På fönstrerna hade människorna i husen gjort bilder av post-it-lappar :) Vilken idé och vilket uttryck! 

18 jan. 2012

Att handleda...

...är för mig att verkligen sätta sig in i och försöka förstå hur en annan människa tänker, för att man vidare ska kunna samtala och tillsammans få nya tankar och erfarenheter. Detta gäller förstås både stora och små människor :)

12 jan. 2012

Atelierista-Sokratiska samtal

Ikväll beger jag mig iväg för att se en utställning och delta i Sokratiska samtal kring bilder. Intressant och värdefullt och framförallt vikigt för framtiden, tror jag. Här en länk från Skolverket om Sokratiska samtal.

10 jan. 2012

Ta skapandet på allvar

Lärarnas nyheter har ett nytt temaområde. Ta en titt på viktiga saker!

Ta skapandet på allvar
bilden lånad från Temat "Ta Skapadet på allvar" Lärarnas Nyheter, följ länken ovan.

9 jan. 2012

En hel förmiddag i ateljén

Bilden är från i sommras, hade inte kameran med mig idag :(

Vi spenderade förmiddagen i ateljén E och jag. Han plockade, pillade, sorterade, klämde, tutade, smällde, sågade, spikade, målade, hällde. Hans min var beslutsam, begrundande, koncentrerad, känslofylld, allvarlig, lustfylld. När det var dags för lunch ville han inte gå in.

Nä dä, var hans svar när jag sa att vi skulle gå. Min son gillar sin ateljé, jag önskar bara att alla förskolor ville erbjuda barnen en variation som utmanar dem och våga se förbi det som är konventionellt för att istället fylla barnens önskan om att utforska och upptäcka.

Det önskar jag, för alla barn.

8 jan. 2012

Hur blir man matematisk?

Anna Palmer har skrivit boken Hur blir man matematisk? -att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Jag fick låna den av min Pedagogista förra veckan som en ingång till att förnya mina tankar och mitt förhållande till matematik. Nästa månad ska jag påbörja mitt arbete tillsammans med en lärargrupp och med Camilla Björklund som är doktor i pedagogik och forskare vid Göteborgs universitet och delta i hennes studie "Lärande rum - en matematikdidaktisk studie av pedagogers och barns lärande i rummet". Vi är ett antal lärare som ska få handledning av Camilla i hur vi kan upptäcka och synliggöra barnens matematiska lärande och vidareutveckla detta.

I kommunen där jag arbetar har man i år valt att arbeta med särskilt fokus på just matematik. Man kan tänka att det finns en splittring i detta att vi som vuxna väljer en riktning för vad som ska satsas på under året. De första tankarna man får kan vara att vi ska "lära" barn matematik utifrån hur vi uppfattar att barn lär matematik men så behöver det inte alls vara. Det vi gör är istället att söka barnens uttryck och undersökande av matematiken i det som de finner intressant. För matematiken finns där, det lovar jag!

"Om förutsättningarna finns för att kunna exprimentera och undersöka finns samtidigt möjligheter att bilda begrepp om det man håller på med. ----Lärarens uppgift blir att se till att barnen får utforska omvärlden matematiskt. " ur Hur blir man matematiskt? s.61 av Anna Palmer

Jag ser med spänning fram emot detta samarbete och önskar se transdiciplinärt lärande; matematiken i dansen, leran, konstruktionen, sången, musiken....vi får väl se var vi landar :)

Atelierista-Mycket tankar, lite görande?

Denna vecka har varit lugn och lite annorlunda. Vi har arbetat mycket ihop över avdelningarna för att få ihop personal och scheman på ett bra sätt. Nästa vecka drar det igång igen som vanligt fast då är jag inte där. Skolar in min son på hans nya förskola.

Jag har många tankar och förväntningar på denna termin. Jag har under hösten utvecklat den pedagogiska miljön utifrån barnens görande, samtalat ihop material, organiserat, arbetat upp reflektionen och ljuset. Det har tagit mycket tid och är givetvis ett pågående arbete men att fokuset har legat mycket vid detta har varit absolut nödvändigt för att skapa en grundmiljö som kan anpasasas. Det jag inte har hunnit med är att göra dokumentationen av detta arbete synligt på torget. Jag har gjort en projektbok där jag samalat bilder och korta beskrivande texter och kanske att jag använder mig av detta som underlag för att synliggöra arbetet även på "väggen" eler på vilket sätt jag nu väljer. Jag har under arbetet gett tillbaka barnens upplevleser till dem med hjälp av bilder men inte hittat ett sätt att samla dessa bilder eller använda dem aktivt i miljön. Detta vill jag utveckla och har börjat med att laminera olika händelser där barnen varit aktiva ensamma eller tillsammans i olika utforskande. Jag vill (till att börja med) få igång  återskapandet utifrån bilderna och samtalen kring dem.

Parallellt med detta har jag utvecklat ateljén och introducerat material till barnen med grund i min utbildning till Atelierista. Jag kan så här i eftervhand se att det är här mitt fokus på barnens arbete har legat. Det är väl ganska naturligt med tanke på att utbildningen tagit mycket av min tanketid.

Under hösten har jag också känns en del frustration över att inte riktigt räcka till. Jag ser fram emot att få tillgång till reflektion med mina kollegor som arbetar som Torgpedagog på stora torget, Atelieristan och Utetorgspedagogen så att vi få dela tankar kring våra roller, den pedagogiska dokumentationen och organisationen i våra rum. Under hösten har vi på huset försökt hitta våra nya roller och hitta barnen där de är i sitt utforskande. Alla har arbetat lite på eget håll för att få en grund att starta i. Vi har diskuterat mycket praktiska saker för att få rutiner och flöden att fungera. Nu till våren är det dags att reflektera mer tillsammans så att helheten på huset blir synlig och vi får syn på varandras arbete.

2 jan. 2012

Måleriet tar över


...napparna läggs (bokstavligen) på hyllan i jakt på känsla, upplevelse och uttryck.